Som sagt värderar vi studien olika, och vi kommer troligen inte mycket längre. Några kommentarer, förtydligande och invändningar är dock på sin plats.
>"Glädjer mig att vi verkar vara överens om att vi verkar ha en rimlig hypotes om hur orsakssambandet fungerar (substitution). "
Jag värjer mig lite mot ordvalet rimlig (därav den kanske lite klumpiga omskrivningen i mitt tidigare inlägg). Jag skulle hellre säga plausibel, men det kanske är en anmärkning på marginalen, och säger troligen mer om mina personliga definitioner av orden. Men visst, jag går med på att den i alla fall inte är uppenbart orimlig.
>"När det gäller kausalitet så är det bl.a. så här man upptäcker kausala samband"
Jo, det är jag naturligtvis med på. Kausalitet är dock ett knivigt kapitel. Redan Hume påpekade att det är ett fenomen som inte kan betraktas i sig, Kant att det helt enkelt är en mental kategorier genom vilken vi systematiserar våra upplevelser. Vi sluter oss till kausalitet genom någon form av inferens, men fallgroparna är många. Att, som här, dra slutsatser om kausala samband ifrån en enda datapunkt (alltså ett enda exempel på den händelse man vill uttala sig om) är oerhört vanskligt. Du skrev tidigare att det vore "ännu bättre" om man kunnat genomföra studien på 20 slumpvisa ställen. Jag menar att det är avgörande. Utan detta kan vi möjligen tala om ett visst stöd för tesen. Knappast omtala den som fakta. Men där får vi tydligen enas om att tycka olika.
>"Det är en trend över hela USA att brottsligheten minskar, de har nämligen korrigerat för denna trend. "
Detta är jag också med på. Tyvärr faller det utanför mitt kompetensområde att avgöra styrkan i deras statistiska modeller. Deras uträkningar bygger dock på en hel del val från deras sida ? val av modeller, val av stater att jämför med osv ? val som kunde gjorts annorlunda och lett till andra resultat. Jag säger inte att de gjort dåliga val eller medvetet sökt ett visst resultat, men det är väl känt att de val forskare gör tenderar att ackumuleras och att de gynnar ett positivt resultat.
>"Statistiken fluktuerar generellt inte så här över tid, det är extremt osannolikt att detta skulle uppstå av en slump. Av typen att du vinner på lotto tre gånger i rad, det är möjligt men väldigt osannolikt. "
Liknelsen haltar oerhört. Vare sig du eller jag har någon aning om sannolikheten för dylika fluktuationer; att då jämföra med något vi vet de exakta oddsen för blir bara spekulativt och tendentiöst.
Dessutom är det missvisande att tala om lotto, och därmed påskina att det är helt slumpartat vilken riktning utvecklingen tar. Som om inte utvecklingen påverkas av högst medvetna och riktade beslut, samhällsförändringar, attitydförändringar osv.
Det är till exempel inte helt orimligt att tänka sig att de styrande i RI, i ljuset av den nedslående våldtäktsstatistiken, genomfört åtgärder för att vända trenden. Efter en snabb sökning hittade jag faktiskt ett sådant projekt (www.dayoneri.org/RI_Strategic_Vision.pdf), som intressant nog sjösattes just 2003. Jag säger inte att man kan tillskriva den drastiska förändringen detta projekt; poängen är att det uppenbart finns andra faktorer som också kan påverka. Man kan inte stirra sig blind på kurvorna och behandla dem som slumpmässiga utfall.
>" Vidare kan du inte jämföra med Florida på det sättet eftersom vi inte vet vad som hade hänt om de hade tillåtit prostitution, då hade förmodligen minskningen blivit ännu större."
Det där är spekulationer, precis som det handlar om spekulationer (om aldrig så välgrundade) hur utvecklingen skulle sett ut i RI utan lagändring. Min jämförelse med Florida handlade dessutom om att påvisa en allmänt fallande trend; utvecklingen i RI gick alltså inte stick i stäv med andra stater.
>"Sedan, låt oss bara för skoj skull säga att det bara är 14 % så runt 900 våldtäkter som kunde undvikas. Är det fortfarande en siffra att ignorerar? 900 våldtäkter.
Poängen var naturligtvis att en lägre siffra gör det svårare att hitta en statistiskt signifikant förändring som kunde kopplas till lagen, inte att 900 våldtäkter inte spelar någon roll.
Sammantaget kan man alltså tänka sig regression mot medelvärdet, en allmänt fallande trend, slumpmässiga fluktuationer, riktade insatser samt, så klart, den förändrade prositutionslagen, som bidragande orsaker till att kurvan ser ut som det gör. Jag menar, men där håller du naturligtvis inte med, att det blir oerhört svajigt att ur detta komplexa material försöka utvinna en exakt procentsats för betydelsen av en specifik faktor.
>"Sedan vet jag inte vad du fått ifrån att våldtäktsstatistiken inte gått upp? Den har ökat kontinuerligt efter 2009 med en dip 2012 men 2013 är den det högsta uppmätta sedan lagen infördes. Innan piken 2003 hade det varit en uppgående trend under de senaste 8 åren som kulminerade precis innan avkriminaliseringen för att därefter helt byta riktning och kontinuerligt gå nedåt tills återkriminaliseringen där den omedelbart började stiga igen. "
Du får ursäkta, men det där var en gravt missvisande och faktiskt tämligen oärlig beskrivning. Om vi börjar med tiden innan avkriminaliseringen så ökar siffrorna mellan 1995 och 1999, för att sedan ligga tämligen stabilt med möjligen en något avtagande trend (bortsett från extremåret 2003, en anomali som jag fortfarande undrar om du har någon förklaring till).
För tiden efter den nya prositutionslagen är du om möjligt än mer missvisande. Först och främst talar vi om förändringar på marginalen, långt i från de omtalade 30 procenten. För det andra stiger kurvan redan från och med 2008. För det tredje tycks du räkna med 2009 i tiden efter lagförändringen, trots att lagen klubbades igenom i november. För tiden efter lagförändringen, 2010 och framåt, är siffrorna extremt stabila. Att söka påskina att det skulle finnas en förändring som tydligt kan kopplas till den nya lagen, är enbart ohederligt.
>"Är vi överens om att en avkriminalisering av sexköp i Sverige med största sannolikhet kommer minska antalet våldtäkter men att storleken på denna minskning inte nödvändigtvis blir samma som i den i USA? "
Min poäng är, vilket jag hade hoppats framgått nu, att vi inte kan dra den slutsatsen baserat på det tillgängliga materialet. Det är ju där vi är oense. Det är möjligt, och studien ger ett visst stöd för den tesen. Och jag menar att man bör nöja sig med det. Annars lägger man ribban alldeles för lågt.