Vi som är 30 + och vill bli gravida nu!

Hej! Här är ännu en 30-plussare som längtar efter ett plus. 
Jag och min sambo har varit oskyddade sedan mars 2013 ? i 17 månader ? men det är 4 månader sedan vi började försöka på riktigt. 
Tidigare har vi tänkt "händer det så händer det" och har varit medvetna om ÄL (jag har hela tiden haft koll med en mens-app), men kanske inte riktigt prickat in den ändå, vad vet jag. 

Sedan i augusti använder vi Äl-stickor och sedan september har jag även tempat varje morgon. Det här är alltså vårt fjärde riktiga försök. Jag hade ÄL-stegring igår enligt en teststicka (strecket var mörkare än teststrecket), men idag visar den ett väldigt svagt streck och heller ingen temphöjning.

På måndag nästa vecka har vi tid för fertilitetsutredning.  

Kan även tillägga att jag förstår och känner igen mig i de tankar och känslor många här får när "alla andra" blir gravida så enkelt. Det räcker med att man loggar in på sociala medier så ser man ännu en kompis/bekant med runt mage eller nyss hemkommen från BB. 

Mitt ex hörde av sig för en månad sedan och berättade att han ska bli pappa i vår. Det var riktigt jobbigt att höra, eftersom då vi var tillsammans ville inte han (han tyckte han var för ung) medan jag ville. Nu hann han före. Och trots att flickvännen hade preventivmedel... ...

Förra helgen berättade min flera år yngre syster att hon och hennes sambo väntar barn. Pga en olycka, då de trodde ÄL var över. De hade inte planerat eftersom det var egentligen helt fel tidpunkt men ska behålla barnet. 

Ett par som tillhör släkten väntar nu sitt andra barn fick jag veta för ca två veckor sen. Skedde på första försöket.

Min bästa vän blev gravid för tre år sedan. Första försöket. Precis exakt samtidigt som det tog slut med mitt ex så den smällen var extra jobbig.

Självklart är jag glad för allas skull, mitt ex, min syster, min bästa vän (och alla andra tjugo-trettiotals vänner och bekanta som har fått barn) men samtidigt gör det ONT. Jag har velat och längtat i 6 år men pga tidigare pojkvän som inte velat och min nuvarande sambo som kanske inte var så het på gröten i början så har det stått still. Och till råga på allt har man gått oskyddad i 17 månader och ingenting har hänt. 

Så, känns bra att få gnälla lite och få det ur systemet. 

Tack :) Skönt att vi kan stötta varandra.

Ja man blir så pass mer medveten om allt som händer med kroppen. Lyckligtvis har jag ännu inte fått skengravida symptom men ju längre tid som går desto mer desperat har jag blivit. Antar att det är vanligt om man längtar så. 

Den här månaden testar jag förutom ÄL och temp även Borago och dricker grapefruktsjuice. Skadar ju liksom inte. Jag äter folsyra sedan tre månader tillbaka och har under flera år ätit vitamintillskott (MittVal vegetarian, omega 3). För ett halvår sedan slutade jag dricka alkohol (dock inte pga göra barn-projektet utan mer för att jag är less på alkohol). Jag äter väldigt nyttigt och tränar regelbundet.
För fyra år sedan hade jag ett missfall i sjunde veckan (men visste då inte att jag var gravid förrän försent. Hade p-ring under tiden och hade en blödning däremellan som jag tolkade som mens) så med det i bagaget vet jag att jag på något vis kan bli gravid i alla fall. 
Men min mens är konstig och jag har oregelbunden cykel och what not. Cellförändringar har jag också. Vilket inte ska påverka en möjlig graviditet men man börjar undra vad som är "fel".

Förresten: grattis ni alla som har plussat!

Sarah32, Ja kroppen påverkas nog mer än vad vi tror av både yttre störningar och psykisk oro och stress. 
Så kan det nog vara. Men den är inte bara oregelbunden. Jag börjar alltid ha små minimala flytningar (som sätts igång av samlag, annars har jag inga som helst tecken på att mensen är nära) och har så en dag eller två. Dag tre ingenting. Sen FORSAR allting ut på samma gång, i 1-2 dygn och sen kanske i mindre mängd ett tag till. Vanligtvis har jag ca 2-4 dagars mens med "vanligt flöde" och ca 1-3 dagar i början då det blöder knappa flytningar/ingenting pga att livmodertappen stötts till. Vet aldrig vilken dag jag ska sätta som första mensdag :)

Borago har jag precis nyligen lärt mig om. Det är kapslar med gurkörtolja som har många fördelar för huden, men ska också vara bra för den hormonella aktiviteten och göra slemmet i livmodern tjockare. Så att ett befruktat ägg kan ha lättare att fästa. Tydligen många det har funkat för.

Japp, jag köpte det på hälsokosten Life. 
Så här ser förpackningen ut: www.vitaminvaruhuset.se/borago-1150-mg-72-kapslar 
Det går ju förvisso att beställa på nätet också, verkar vara billigare :) Vad jag har förstår ska man sluta äta dem precis efter ägglossning och sedan börja ta dem om man får mens igen. Men det hoppas vi ju inte varken du eller jag behöver! :)

Hoppas det går vägen för dig nu! Håller tummarna stenhårt. När har du BIM?

Japp, jag köpte det på hälsokosten Life. 
Så här ser förpackningen ut: www.vitaminvaruhuset.se/borago-1150-mg-72-kapslar 
Det går ju förvisso att beställa på nätet också, verkar vara billigare :) Vad jag har förstår ska man sluta äta dem precis efter ägglossning och sedan börja ta dem om man får mens igen. Men det hoppas vi ju inte varken du eller jag behöver! :)

Hoppas det går vägen för dig nu! Håller tummarna stenhårt. När har du BIM?

Ja det skadar ju inte :)

Bim 13/11. Tack :) Vi har försökt på riktigt i fyra månader nu. Men har varit oskyddade i mer än 1 1/2 år utan att något har hänt. Imorgon har vi tid hos gyn för att se om vi ska kolla upp fertiliteten.

Tack! Vad snällt :)

Gynekologen gjorde ett ultraljud och tyckte allt såg bra ut. Livmodern, äggstockar och äggblåsor var fina och han såg att jag hade ägglossat för bara några dagar sedan. Vilket stämmer med både ägglossningstickor och temp. 

Jag fick ta blodprov för att kolla olika hormoner och min sambo med. Snart ska han även lämna spermaprov. 

Fick även en medicin (vagitorer) utskrivet för bakteriell vaginos. Misstänkte att jag hade det så det kom inte som en överraskning. 

Vi får förhoppningsvis snart provsvaren. Vet inte om jag hoppas att de hittar något fel så de vet exakt vad som behövs göras, eller att vi är helt friska båda två och bara har haft extrem otur. 

En sak till. Inte så viktig kanske och ingenting som påverkar fertiliteten vad jag har förstått, men tidigare blödde jag från livmodertappen vid sex. Mer eller mindre varje gång. Det håll på så i några år och jag gick till slut till gyn som sa att tappen var extra känslig, tog cellprov efter cellprov (som var normala, men till slut hittade de hpv-virus). Sedan ca ett år tillbaka har det slutat att blöda men nu när jag var där idag började jag blöda igen. Bara av en införd bomullstuss. Tydligen fortfarande väldigt känslig livmodertapp. Trist och jobbigt och någonting som många gynekologer jag pratat med säger blir bättre efter en graviditet. The irony.

Åh nu blev mitt inlägg en roman igen haha. 

Tänkte, om du har bim 17/11, då har väl du preciiis haft ägglossning nu?

Nä, man önskar kroppen och ens tanka och känslor var mer samspelta ibland :)

Åh, wow hoppas! Försök både idag, imorgon och övermorgon. Håller tummarna!
Bra med grapefruktsjuice. Har läst att man ska sluta dricka efter ägglossningen, är det något du har hört?

Jag känner molande värk i livmoderstrakten och har gjort det i ungefär tre dagar. Men jag tänker att det lika gärna kan vara tarmarna. Vet inte, försöker att inte känna efter fööör mycket, är rädd för att bli skengravid och i och med det väldigt ledsen.

Åh, tack. Men tyvärr fick jag min mens redan igår, den 11/11. Och spottings redan i lördags kväll så hade det på känn att det var kört redan då. Hoppades såklart att det var en sen nidblödning eller nåt, men icke. 

I måndags lämnade sambon spermaprov. Snart får vi se om det är något knas...

Hur går det för dig?