Låta makens bror bo hos oss strax efter förlossningen?

Jag är oxå höggravid och ska föda innom nån vecka. Hade min man föreslagit nått sånt här hade jag gått i taket!!! Du kommer behöva lungn och ro hela tiden! Det spelar ingen roll om brorsan åker tidigt och kommer sent du behöver ha lungt även då för du kommer troligtvis vara uppe med bebis även vid dessa tider. Du kommer behöva känna dig bekväm hemma för att det ska funka för dig och barnet att få till amningen samt att det kommer ju vara en stor omställning för ert första barn med ett nytt syskon att farbror kommer och bor hemma hos er samtidigt kommer nog ställa till det och ert stora barn kanske kommer bli riktigt utåtagerande pga att varken du eller pappan kan ge uppmärksamhet på samma sätt och lägg då till att en farbror även helt plötsligt ska ta av er tid oxå är ju bäddat för trubbel enligt mig.... Nej sätt ner foten och säg nej!. Brorsan får fixa eget boende helt enkelt inget mer med det!

Jag hade blivit vansinnig. Mannen hade fått ringa tillbaka och säga att han tänkt fel. En annan vuxen än ens partner är ytterligare ett stressmoment i en redan extremt påfrestande situation.

Dagarna är väl det minsta problemet. Det är på kvällar och nätter helvetet brukar bryta loss. Tänk dig att känna stressen över att barnet skriker när personen i rummet bredvid ska sova. Även om man skulle intala sig själv att det är ok skulle jag personligen känna en större press

Man kan tycka det men det kan bli ett stressmoment för mycket för en nyförlöst mamma.

Vad är din poäng? Att nyförlösta mammor borde skärpa sig? Det är väl oavsett något bägge partners måste vara överens om, om någon ska komma och bo i det gemensamma hemmet i flera veckor. Ett nyfött barn är väl om något ett skäl till att vilja ha sitt hem för sig själv. För ts är det bevisligen så, även om någon annan hade tyckt att detvar ok. Dessa är dock i minoritet.

I mitt fall mådde jag inte speciellt bra tiden efter förlossningen, tyckte det var tillräckligt jobbigt med alla nära o kära som kom på besök så snart efter vi kommit hem från BB. Nu är ju det här andra barnet så förhoppningvis känns det inte lika omtumlande den här gången.

Det är ju väldigt individuellt hur hårt en graviditet/förlossning tär på en, både psykiskt och fysiskt, tycker det är patetiskt att vifta bort det så som vissa av er gör.

Mxmenow, är du man? Eller kvinna? Som fått barn?

Antingen har du inte barn själv, är man, eller hade en låghormonell graviditet. Hur som helst kan du genom dina erfarenheter inte tala för att det är den generella sanningen. Alla är olika, och du är naiv.

Och ändå tror du att du är mallen för en nyförlöst mamma. Tragiskt.