Flytt vid gemensam vårdnad

Behåll vårdnaden. Pappan kan ha hur mycket umgänge som helst utan den men har ni inte tänkt leva ihop är det enklare att du har kvar den själv. För det första får du hela föräldraledigheten med ensam vårdnad och du kan flytta utan problem om du behåller vårdnaden.

Vårdnad kan du alltid skriva över senare, efter föräldraledighet osv.

Jag har ju självklart tänkt på den möjligheten också. Vad jag förstått det som så kommer jag ha ensam vårdnad från start då jag inte är gift och att sedan ett faderskap ska fastställas för att sedan göra det möjligt för pappan att ansöka om gemensam vårdnad.

Jag har inte pratat med pappan om detta då jag inte vill dra upp något som kanske inte är ett problem från början och vet faktiskt inte hur han ställer sig till att inte ha gemensam vårdnad utan har bara antagit att han vill ha det. Men vad händer om han ansöker om gemensam vårdnad och jag inte vill?

Är han inte totalt olämplig som vårdnadshavare (knarkar, alkoholist, misshandlar barnet osv) så kommer han få del i vårdnaden.

Jag tycker det är självklart att dela vårdnaden från början OM båda föräldrarna tänker sig ta ut föräldraledighet med barnet så att barnet har möjlighet att vara hemma med en förälder så länge som möjligt. Men har han inte tänkt det så vore det kanske mer praktiskt att vänta på att skriva på för gemensam vårdnad.

Är ni överens om att barnet skall bo hos dig de första två åren finns lite olika alternativ.

1. Du har ensam vårdnad och har förfoganderätt över alla föräldradagarna ensam. Pappan har umgängesrätt och det är bra om han kan träffa barnet så ofta som möjligt. Täta umgängestillfällen så att de lär känna varandra ordentligt. När föräldraledigheten är över skriver ni på om gemensam vårdnad. När barnet blir äldre kan ni öka till övernattningar. Först ngn natt, sedan en helg för att slutligen gå över till varannan vecka.

2. Ni kör gemensam vårdnad från start. Eftersom ni är överens om att barnet inte ska byta boende när det är för litet kan man lösa föräldraledigheten såhär. Du börjar att vara föräldraledig. Antingen halva tiden eller om pappan skriver över extra dagar på dig - det är upp till er föräldrar. Dock får han inte skriva över 60 dagar. Under tiden du är föräldraledig träffar pappan barnet ofta så att de lär känns varandra. När det är pappans tur att vara föräldraledig så kan barnet fortsätta bo hos dig men pappan har barnet under dagarna när du arbetar. Han hämtar/är hos dig på morgonen och har barnet under dagen. På eftermiddagen/kvällen när du kommer hem så byter ni av, eller - om ni kan umgås som vänner - är ni tillsammans med barnet båda två.

Detta var TVÅ sätt att göra - naturligtvis finns det oändligt många fler sätt. Men det var för att visa att det går att lösa hur ni än väljer att göra - men det krävs att ni är överens... Vad som inte funkar bra är om ni har gemensam vårdnad och pappan plötsligt bestämmer sig för att inte ta ut sina dagar... Då blir det soc som får hoppa in eftersom det inte finns några förskolor som tar emot barn under ett år.

Det första ni bör se till att vara överens om är hur ni skall lägga upp föräldraledigheten. Som sagt - det går att lösa även om ni inte bor ihop.

Oj. Glömde din andra fråga...

Har nu gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavarna skriva under eventuell flytt. Vid enskild vårdnad får dy flytta vart du vill med barnet MEN du får inte försvåra och ändra på umgänget. Dvs - om pappan har umgänge en dag i veckan o övernattning varannan helg så skall det kunna fortsätta även om du flyttar...

Jag känner flera som delade på vårdnaden från start och där barnet haft två hem från 1 år. Det har funkat bra! Det där med plugget kan inte prioriteras över kvalitetstid med pappan, tycker jag. Men plugga upp betygen är ett alternativ, om du har drivkraften. Jag har gjort det och har flera vänner som fick göra det för att komma in där de önskade. Det kan ta 1-2 år ungefär, men du slipper flytta. Plugga med bebis kan dock vara svårt! Man brukar få vänta ett år iaf, vad jag förstår.

Tack så mycket för alla svar.

Det enda jag upplever med pappan är att han är lite instabil. Från att ha försökt få mig att göra en abort (och då menar jag att han verkligen har försökt. Med hot, mutning, övertalning osv.) till att detta är det mesta underbara som har hänt vilket får mig att bli lite osäker på t.ex. när han säger att han vill vara med på detta. Är det verkligen så han känner?
Han sa dock en sak till mig som jag inte vet om han menade eller om det bara var något som han sa för att få mig att göra en abort (det är väl egentligen lika illa båda två). Han sa att han är självmordsbenägen och har varit det i flera år. Hur hade ni tacklat det? Det gör mig självklart orolig samtidigt som jag inte har en aning om hur allvarligt hans uttalande var.

Gemensam vårdnad rekommenderas egentligen bara om föräldrarna klarar av att samarbeta. Annars kan det leda till ett helvete.

Du kan ju inte på förhand veta hur bra ni kommer att samarbeta kring barnet. Därför skulle jag råda dig att du avvaktar under det första året och ser hur det går. Går det åt skogen så bör du också behålla ensam vårdnad över barnet. Går det däremot toppen så är det ju bara att ni då fixar gemensam vårdnad.

Man får inte ensam vårdnad bara sådär. Sen har dem ändrat på reglerna från igår.

Finns många mammor som vägrat att skriva på vem som är pappan å pappan

har inte fått träffa sitt barn. men dem har ändrat på de nu. Sen har man delad vådnard

skall barn bidraget delas automatiskt. Förra var de bara mamman som fick de.

Alltså, jag är inte ute efter att försvåra någonting mellan pappan och barnet. Jag önskar inget hellre att dom har en relation då jag är uppvuxen utan min pappa. Men jag tycker samtidigt inte det är rimligt att jag som eventuell boförälder ska ha någon form av kommunarrest medan den som inte är boförälder har möjlighet att flytta hur som och eventuellt påverka mitt och barnets liv.

Som sagt är jag inte ute efter ensam vårdnad.

Men alternativen skulle alltså vid en flytt vara att jag antingen inte flyttar om pappan inte vill godkänna det eller att jag flyttar och lämnar barnet hos pappan?

Det krävs extrema samarbetssvårigheter för att ngt sådant skall rekommenderas. Jag har vänner där föräldrarna överhuvudtaget inte talar med varandra. Minimal kontakt sker genom mail. Där samarbetet är så dåligt att ALLT är bestämt genom dom - varje dag fram tills barnet blir arton. De har både gemensam vårdnad och varannan veckas boende (sol ju inte har ngt med varandra att göra).

Jag har vänner där samarbetet är uruselt, där både pappan o mamman använder barnen i kriget mot varandra - de har ändå gemensam vårdnad.

Ensam vårdnad rekommenderas INTE om det överhuvudtaget är möjligt att lösa ändå. Vårdnaden är inte till för förälderns skull utan för barnets - och i de allra flesta fall är det bättre för barnet att ha två vårdnadshavare, oavsett om de kan samarbeta eller inte.

Enda tillfället rätten inte får döma till gemensam vårdnad är om BÅDA vårdnadshavarna kräver ensam vårdnad.

I ett sådant fall skall rätten titta på vilken av föräldrarna som är troligast att ge barnet tillgång till båda föräldrarna. Dvs vem som främjar umgänge med den andra föräldern bäst.

Fel.

Har man delad vårdnad OCH växelvis boende delas barnbidraget. Inte om barnet bor mestadels hos ena föräldern.

Vad du i övrigt snackar om har jag ingen aning om. Med tanke på att du ger fel uppgift angående barnbidraget så ger du inge trovärdigt intryck så en länk hade varit bra till vad de nu ska ha ändra "igår"...

Tja. DU får ju flytta hur du vill. Men barnet får det inte. Så vill du flytta är ju ett alternativ att låta pappan bli boförälder...

Om man ska följa reglerna ja. Sedan finns det alltid vissa som skiter i det o testar att flytta ändå. Vissa får med sig barnet och vissa får det inte.

Sedan är det ju faktiskt även så att båda föräldrarna (vid gemensam vårdnad) har en skyldighet att fatta beslut som är för barnets bästa.

Det är inte alltid för barnets bästa att vägra en flytt. Det KAN faktiskt vara för barnets bästa att följa med föräldern som flyttar.

Alla fall är unika och det finns inget standardsvar. Mogna, ansvarsfulla och kärleksfulla föräldrar fattar beslut som är det bästa alternativet (bland bara ibland en massa dåliga) för barnet. Enda gångerna det blir problem är när föräldrarna inte är överens om vad som är barnets bästa eller istället utgår ifrån sina egna egoistiska behov.

Ja. MEN i de flesta fall har barnet två normalt fungerande föräldrar - även om föräldrarna själva inte kommer överens - och då tror jag det är mycket sällan det är förenligt med barnets bästa att flytta ifrån den ena föräldern.

Om den ena föräldern misshandlar, utnyttjar eller på annat sätt är skadlig för barnet - då är det på sin plats att förflytta barnet från förälderns dagliga "vård".

I de flesta fall av flytt är det dock själviska orsaker - ibland "gömda" bakom barnets bästa...

I TS fall finns ju inget som tyder på att pappan skulle vara skadlig för barnet.

PS på det förresten.

Läste en tråd här på FL häromdagen där mamman - som hade enskild vårdnad - flyttade från pappan som misshandlat både henne och barnet om jag inte minns fel. Barnet har knappt ngn relation med pappan. Rätten dömde ändå att pojken skulle bo hos pappan och träffa mamman med umgängesstöd.

Nu har jag bara hört ena sidan av den historien men att "bara flytta" o räkna kallt med att barnet får flytta med är inte alltid rätt beslut - inte ens i situationer där det känns självklart.

Brumma har skrivit mycket bra och informativt.

Ett till ex är att du har ensam vårdnad och får alla dagarna, men skriver över några dagar på pappan som han kan ta ut i ett senare skede.
Sen så gör ni så som Brumma skrivit, har täta umgängen i början och ökar tiden barnet är ensam med pappa successivt..

Dock tror jag ni får börja om igen när du kommer tillbaka till den ort pappan bor på då barnet är så pass litet att det inte kommer ihåg så bra. Iaf om inte pappan kan komma till er och ni till honom regelbundet även under din studietid.

Tack så mycket för alla svar! Har verkligen hjälpt mig!

Nu blir ju inte allt som man planerar men om det blir som jag tänkt mig blir det plugg kasnke bara 8 min från jag bor idag så det är inga jätteavstånd.