För det första, har ni avtal på var ni skall hämta/lämna?
Isf gäller det.
Har ni inte avtal och pappan hävdar att ni alltid hämtar/lämnar på ett särskilt ställe tror jag det kan bli svårt att få förståelse för varför han ska åka längre. Det åligger nog snarare dig att ombesörja att barnet transporteras dit det ska för överlämning.
Finns inget avtal och ni hämtar/lämnar på lite olika platser så skall ni nå en samsyn och frakta barnet halva vägen var.
Ensam eller gemensam vårdnad har fö inget med det hela att göra. Allt handlar om att barnet skall så lättsamt som möjligt ha tillgång till sina föräldrar
Vet SÅ väl hur otroligt jobbigt det är när barnen är väldigt tydliga med att de inte vill men faktum kvarstår.
Du har ingen rätt att förvägra umgänge! (tro mig jag har lärt mig detta den hårda vägen då exxet här varit under flera olika utredningar osv men jag iaf måste lämna över barnet för att inte utpekas för umgängessabotage)
Om en tingsrätt ser det som försvårande av umgänge när mamman ligger på sjukhus och barnen är hos sina morföräldrar, då skulle det vara konstigt. Jag misstänker att just den situationen som ts beskriver inte ses som umgängessabotage, utan en tillfällig lösning under en unik situation
Eller så tolkar TR det som att hon vetat om det sedan tidigare och därför borde ha, tillsammans med pappan, planerat och nått en lösning.
Inte bara sagt nej.
Hade det ist varit så att det blev förlossning på vanligt sätt hade kanske TR kunnat ha haft överseende med det (men ajg är tveksam till det också, man vet ju i regel ungefär när man ska föda och bör således ha planerat för hur umgänget ska se ut då)
Oka vi backar lite.
När ska han hämta egentligen?
Var brukar han hämta?
HUr mycket längre måste han åka denna gång om du inte hjälper till att lösa det?
Man kan lätt utläsa att du, som någon skrev tidigare, vill förhindra deras umgänge och samtidigt ha ryggen fri vilket jag mycket väl kan förstå.
Man tycker att han borde ha förståelse och hjälpa till att underlätta men det funkar inte så. Ni har båda två samma ansvar att se till att det funkar vilket betyder att du kanske måste svälja hårt och vara the bigger woman denna gång.
Bara för att han beter sig som en infantil barnunge behöver ju inte du göra det eftersom de enda som drabbas av det är barnen.
OKa iom att du skriver allmän plats tolkar ajg det som att han inte brukar hämta hemma hos dig öht?
Då är det nog som så att du får se till att barnen befinner sig där de brukar den tid ni kommer överens om. Det är nästan dubbel så långt för honom att köra och anledningen till varför han måste köra längre är ditt "fel"
och som jag skrev, man kan tycka att han borde ha förståelse och inte bråka om det men han har rätten att bråka vilket många tyvärr utnyttjar så långt det går.
Det är väldigt lätt att förstå att du är förbannad TS (säkert med all rätt) men försök, försök att släppa det och ist tänka lösningsorienterat.
Han kan inte hämta hos dina päron. Ungarna SKA dit.
Hur gör du det enklast för barnen att ta sig till sin pappa?
Någon skrev att dina päron kan vara hemma hos dig med barnen, klockren lösning! Då kan ju mormor ta med barnen till en allmän plats därifrån?
Som jag skrev så gillar inte jag honom och inte min familj heller. Han har misshandlat mig, nästan kört över min mamma med bilen, vägrat att ta ansvar för barnen när vi hade gemensam vårdnad med inställningen att han ändå inte kunde påverka någonting. Ena barnet har en diagnos och han vägrade att medverka för att hen skulle få rätt hjälp utan det var enklare att gå med på att ge mig ensam vårdnad. Den här pappan har inte lagt två strån i kors för barnen men ger mig skulden för allting så fort han får chansen. Han vägrar att samarbeta och tar chansen att utpeka mig som dålig så mycket som möjligt.
Barnen vill oftast inte dit så ursäkta mig om jag inte känner för att anstränga mig för mycket vad gäller honom.
återigen, du har säkerligen goda skäl till varför du inte vill underlätta för honom men i denna situation MÅSTE du strunta i det!
Tingsrätten ser väldigt hårt på föräldrar som inte fokuserar på barnens bästa och så länge du inte har bevis för att barnen far illa hos honom skall du underlätta för dem att komma dit.
Så enkelt är det.
Med tanke på det antal försök du gjort att nå honom så kan jag tycka att du gjort vad du kan.
Däremot har jag ingen aning om vad du ska säga till barnen; "pappa, kanske kommer hämta er"
Vi har redan sagt till barnen att eftersom inte pappa svarat på hela veckan så får dom åka till mormor torsdagkväll och dom tittade lite konstigt på mig och frågade, Men det skulle vi väl ändå för vi ville ju inte åka till honom denna gången? Hmm, barnen verkar ha varit helt inställda på att dom skulle få vara hemma och hälsa på bebisen på sjukhuset. Dom har väl förutsatt att pappan godkänt" detta eftersom dom pratat om att dom velat göra så så länge även med honom tydligen? Om så är fallet så förklarar det ändå inte varför han inte kunnat bekräfta detta till mig?
Jag kan dra en liknelse vid mitt barns far...
Jag messade honom för två dagar sen och frågade om barnet kan komma hit på onsdag nästa vecka (har byte på torsdag egentligen) för vi ska åka på semester på torsdag.
Ännu inget svar....