Vi runt 30 som siktar på vårt första plus NU

Jag kollar inte med ägglossningstest men märker att flytningarna blir mer i mängd och lite trådigare ca 2 dagar innan appen säger ÄL. Jag försöker manipulera mannen till att ligga varje dag så fort jag känner att de där flytningarna kommer, tänker att oddsen blir bättre. Man måste ju inte pricka dagen för ÄL utan bara vara mer intensiv däromkring om man inte ligger väldigt regelbundet ändå. Vi brukar ändå ha sex ca varannan dag skillnaden är att jag "tvingar" honom att komma i mig och ingen annanstans (ursäkta detaljer, ha ha!)

Ia85: Vad spännande! Hoppas det går bra för er!

Lisen84: Nä jag brukar inte känna, men märker på flytningarna när det är dags.

Vi har väntat pga studier och att vi tack vare det hade lite mer av ett särboförhållande iaf under veckorna eftersom det var en bit bort. Vi tänkte att vi skulle börjat när vi gifte oss för 4 år sedan men som sagt annat som sagt stopp. Vi har varit tillsammans i nästan 10år så det börjar kännas att det verkligen är dags nu. Folk runt omkring har börjat fråga också nu när jag pluggat klart, även om jag tycker att det är väldigt oartigt att fråga sånt. Sist fick jag frågan dagen efter senaste mf, kunde lätt hålla mig för skratt kan jag säga. Om någon skulle fråga idag skulle jag nog säga "Jaaa, vi försöker men vi har haft 2 missfall och jag vill helst inte prata mer om det" men den där gången var jag ju så ledsen själv så fick bita mig i tungan för att inte börja gråta där och då...

Men skönt att få prata av sig härinne med andra som också kämpar på. Man känner sig lätt ensam annars. Kram på er :)

Usch känner mig så orolig, är ute och reser och molvärken och illamåendet är som bortblåst! :(

Det borde väl inte påverka att man flyger och så när det är så tidigt?

Eller har det varit något annat som varit fel i magen hela förra veckan så det inte alls var en befruktning? :(

Roligt att läsa era historier om relationer, livssituationer, barndrömmar osv!

För mig har det också mest handlat om att hitta pappan till barnen. Hade jag gjort det tidigare hade jag kanske skaffat barn tidigare också. Å andra sidan har jag inte haft någon jättelängtan efter barn och mina vänner har också varit rätt sena med det. Jag har fortfarande nästan inga vänner med barn, betydligt fler utan. Men sen jag träffade min nuvarande sambo för två år sen har längtan växt stadigt och nu är det nästan det enda jag kan tänka på! Dessutom verkar det rassla till hos mina vänner nu, två har nyss blivit gravida.

Har försökt sedan mars nu, men har så långa cykler och har varit borta någon ägglossning så fyra riktiga försök har vi hunnit med, femte nu. Oroar mig massor för att något ska vara fel! Har lång lite orgelbunden menscykel (32-40 dagar) och dessutom rätt rejäl hårväxt, så undrar lite om jag kanske har någon lindrigare variant av PCO. Får dock alltid utslag på äl-stickor en gång varje cykel. Vill bara att det ska ta sig nu och att vi ska få ett litet majbarn, det hade varit underbart!

BIM 3/9 men är helt övertygad om att den kommer. Så nu hoppas jag bara att den inte är sen utan isåfall hellre tidig. Jag har inga som helst symtom, inte heller någon direkt PMS men den här månaden har kroppen varit helknäpp så jag är inte förvånad.

Som misstänkt, mens idag :(

Jäkla skit!!

När alla tecken försvann för runt en vecka sen så kände jag det på mig, men man slutar ju ändå inte hoppas!