Nyförlösta = diviga narcissister

fogarna lossnar från fästena och gör det omöjligt att gå rätt och utan oerhörd smärta, huvudvärk och migrän från helvetet
kräkas flera gånger varje dag, ofta helt utan förvarning
bli tyngre och tyngre, svullnar upp som en ballong, tyngdpunkten i kroppen förändras totalt
nerver som blir så klämda i handlederna att det gör helt sjukt ont, och kräver specialskena eller operation för att fixas
bli allergisk mot den där saken i magen, riskera livet 
risk att utveckla diabetes, få högt blodtryck, bristsjukdomar, undernäring, vätskebrist
permanenta kroppsliga förändringar
synen, luktsinnet, smaksinnet kan förändras
oupptäckta hjärtfel eller sjukdomar utlöses och hotar ens liv då graviditet är en oerhörd påfrestning för kroppen

och då har jag inte ens kommit till förlossningen! 
för en del händer nästan inget, men för jävligt många kan dom pricka av en himla massa
och det kan hända hur vältränad, förberedd och "perfekt" man än är, ingen är skonad och kan veta i förväg

tillståndet "vara gravid" är ingen sjukdom, men utlöser och orsakar en jävlans massa sjukdomstillstånd! som mammor och barn till och med dör av! 

och vet du TS ens hur höga hormon nivåerna är i kvinnans kropp under graviditeten/förlossningen jämfört med en vanlig dag i en kvinnas liv? 

Då har du tur som haft ett lätt liv om det var bland det jobbigaste du varit med om. Och jag är inte arg, mest förvånad över hur många extremt sköra människor det finns.

Angående smittor, så är det absolut viktigaste där att amma och att ha barnet med sig hela tiden. Då får mamman i sig samma smittämnen som barnet, bildar snabbt antikroppar med sitt mogna immunförsvar - och för över dem i mjölken.

En mamma som inte ammar måste akta sitt barn mycket mera.

Svärföräldrar, morföräldrar och närmaste är inte "för många". Men visst, vill man inte släppa in någon, släpp inte in någon! Gör inte skillnad på svärföräldrar och morföräldrar.

Tanken har aldrig slagit dig att barnet inte vant sig vid människor och därför är "känslig för mycket folk". På samma sätt som föräldrar till barn som inte kan sova med ljud omkring sig oftast inte vant barnet vid det utan tystat alla i barnets omgivning.

Ganska okunnigt kan jag tycka att skylla på barnet när ni "format" det beteendet det har.

Fast jag tror nog att det räcker med att barnet är runt andra människor! Har aldrig förstått mentaliteten "borde vänja sig", vi har varit runt mycket folk från början men inte slussat runt vår son bland människor han inte känner igen och inte är han rädd för det. Han flörtar med alla och är glad trots att vi aldrig tvingat på honom fysisk närhet med främlingar! Är såklart inte alls bra att isolera sig själv och barnet mer än kanske de första veckorna, det förespråkar jag inte alls, men reagerade på åsikten om att bara för att man inte låter alla hålla barnet så hönsar man, det håller jag inte med om.

Fast jag tror nog att det räcker med att barnet är runt andra människor! Har aldrig förstått mentaliteten "borde vänja sig", vi har varit runt mycket folk från början men inte slussat runt vår son bland människor han inte känner igen och inte är han rädd för det. Han flörtar med alla och är glad trots att vi aldrig tvingat på honom fysisk närhet med främlingar! Är såklart inte alls bra att isolera sig själv och barnet mer än kanske de första veckorna, det förespråkar jag inte alls, men reagerade på åsikten om att bara för att man inte låter alla hålla barnet så hönsar man, det håller jag inte med om.