Hej! Jag har en liten tjej född i april 2012 och nu bestämde min man o jag att det va dags för syskon 
Med första tog det på första försöket, så nu väntar vi med spänning att få se hur fort det går denna gång . Nån mer som vill följas åt?
Va roligt att ni hittade hit tjejer! det blir kul att följas åt! Hoppas verkligen att det inte tar alldeles för många månader innan nr 2 finns i magen
Ja, det är svårt att inte leta efter symptom p sen tro att man gravid...
Har oxå haft oregelbunden mens de senaste månaderna så jag tror att jag har bim runt 28-2, Men det verkar som att jag hade ÄL i mitten av förra vecka, fast enl kalender här på FL borde den va nu...
Själv har jag molvärk till o från, brösten känns lite ömma (det har de inte gjort sedan jag slutat amma, vilket är 1,5 år sedan). Och idag började det komma vita flyttningar (hade massa i början av första grav).
Det är säkert inga riktiga symptom än, men man kan alltid hoppas ju 
.
Jag mådde relativt "normalt" under min första graviditet. Illamående v.8-12 (spydde bara 2ggr dock), sen mådde tiptop v.13-30. Runt v.30 började jag få en hel del sammandragningar o i v.34 fick råd att gå ner i tid för att inte riskera för tidig födsel. V.35 blev jag sjukskriven på halvtid. Sen i v.38 fick jag karpaltunnel syndrom (stavas det så?!?) o det blev så illa att jag kunde knappt hålla kaffekopp på morgonen...
Gick över 5 dagar, trots att både bm o läkare va säkra på att jag skulle födda innan bf (well i showed them ).
Grattis till plusset Cw12 och välkommen till tråden!
Välkommen Tedax! Håller tummarna att det går fort för er denna gången!
Ja förlamningen var ingen höjdare, inte kul att få det igen!
Läkarna var tudelade till om det berodde på graviditeten eller inte, kommer ihåg paniken när han sa att "de flesta blir bra inom 6-12 månader" Ett helt jävla år tänkte jag, skjut mig nu! ;)
Men när jag återhämtat mig från akutsnittet upptäckte jag till mun stora glädje att det försvunnit nästan helt, lite känselbortfall i kinden bara men det var helt borta innan vi lämnade BB!
Men tänkte nu att om man haft det tidigare kanske risken är större att åka på det igen?
Annars var min graviditet ganska smärtfri, mådde lite illa mellan typ v.15-25, foglossning bara sista veckorna.
Jobbade då på min sambos företag, så när ansiktsförlamningen kom vart jag undangömd på kontoret för pappersjobb ;)
Jobbade till den 25/8 (Bf-dagen), vart igångsatt den 27/8 och sonen kom tillslut med snitt den 29/8!
Däremot har jag haft problem med foglossning efteråt och haft problem med ett diskbråck, så man undrar ju hur kroppen skulle reagera på en ny graviditet!
Efter 28 timmar av värkarbete va jag 10cm öppen, men bebisen hade inte skjunkit ner, så jag hade inga krystvärkar alls. Jag hade själv hög feber o bebisen hade puls runt 200 så läkaren tyckte att det va dags att plocka ut henne och ville helst inte vänta o se om krystvärkarna skulle komma igång av sig själv.
Jo, jag mådde bra efter snittet. Läckte ihop snabbt o fint. Det ena problemet jag hade va att efter 7 dagar såret öppnade sig. Åkte till akuten på kk, men det visade sig att det va bara 1cm av det översta lagret som som öppnades (nåt som händer när man tar bort tråden lite för tidigt. Jag va hos läkare dagen innan o hon tyckte att det gick bra att ta bort tråden då den irriterade huden runt om).
Men efter det va allt tip-topp
Jag gick också på tillväxtkontroller den sista månaden för att sonen var så liten. Så när jag fick en blödning två dagar innan BF så valde de att sätta igång förlossningen dagen efter. Så på självaste BF föddes en guldklimp på 2,6kg.
Vet du om små/stora barn är något som kommer igen i nästa graviditet? Jag har för mig att BM pratade om TUL redan i vecka 25 i en eventuell ny graviditet...
Va tråkigt med mensen cher82!
Själv börjar jag tvivla på om det tog denna gången... Allt som jag trodde va symptom är borta o jag mår som vanligt igen. Bim om en vecka....