aldrig mig lik
Hej,
jag beklagar verkligen att du blev så traumatiserad efter din förlossning och att du fick och lever än med den känslan att ingen lyssnade på dig, när du klart hade en enorm rädsla inför den. Man ska inte ta lätt på någon fobi, det är verkligt för den iblandade. De som hanterade ditt fall verkar ha haft noll lyhördhet och förståelse för hur rädd du var inför din förlossning.
Tror att just det här är många rädda för inför sin förlossning, att vad de sagt och skrivit innan inte ska gälla, att de bara ska bli överkörda och inte lyssnade på, att saker ska göras mot deras vilja. Oftast är man väldigt sårbar när man står där inför förlossningen med smärtor som inte gör att man kan fokusera på att få sin vilja igenom, det är så man förlitar sig på att det som sagts innan och i förlossningsbrevet ska tas på allvar.
I viss mån är detta en rädsla jag har, är inte rädd för smärtan som många kanske är, men just att inte bli tagen på allvar, att bli bossad, kränkt. Det är bra om man har med sig en partner in i förlossningen som kan stå upp för en om man inte orkar, för man kan ju förstå att barnmorskor efter många års erfarenhet har vant sig vid ett visst sätt att jobba på. Det blir ofta att man tar patienterna på rad och tappar lite det där med att var och en är en människa med olika rädslor och behov.
Det är så synd att just du som varit så rädd innan och vidtagit åtgärder att klara dig igenom en vaginal förlossning skulle uppleva det så kränkande och traumatiserande. Du kommer naturligtvis att kunna komma över detta med rätt hjälp, det är jag säker på, men nu kan det kännas svårt och du håller fortfarande mycket agg mot de som var i rummet och mot upplevelsen. Din ångest verkar väldigt stark, och det krävs mer än medicinering för att bearbeta de tankar och känslor. Vänta inte på att det ska gå över av sig själv utan gå och försök prata med någon som har jobbat med detta förr. Många kvinnor blir deprimerade efter en förlossning av olika orsaker, det är väldigt vanligt. Men jag har också sett att det hjälpt de mycket att prata om det och bearbeta situationerna och vad som egentligen hände.
Ge inte upp, det är självklart för mig att saker inte ha gått rätt till, för ingen ska känna sig såhär efter en förlossning. Ta tag i det nu ska kommer du må bättre fortare än du tror. Ditt liv kan vara mycket bättre och finare när du fått bort ångesten som förlossningen förde med sig. Du har ett barn nu och hon/han behöver en glad och närvarande mamma.
Mycket lycka till till dig!