Har han rätt att göra såhär!??

Barnens rätt till sina föräldrar är en stor löng. Lagen heter så fint "BARNES rätt till sina föräldrar" men praktiseras FÖRÄLDRAS rätt till sina barn. Det finns massor av historier där den ena föräldern misshandlar, psykiskt misshandlar och sexuellt utnyttjar barnen men likväl så får de umgänge för det är för barnens bästa. Barnen måste få träffa sin förälder eftersom annars kommer de inte må bra som vuxna. I många fall har skolan, soc och läkare slagit larm om att föräldern är direkt olämplig och att barnen inte mår bra av att träffa honom/henne men självklart måste barnen träffa sina föräldrar, för barnens skull. Och innan någon bitterfitta/surkuk fäller kommentaren "men mammor är inte alltid det bästa för barnen" har jag sagt det? Du kan vara en urusel förälder oavsett kön.

Ja men om barnen inte vill, då får han gå genom Tingsrätten, han kan inte bara komma hit och kräva att dom ska följa honom välkommen!???

Väl skulle det stå.

Är skoldisco viktigare än tid med pappa?

Du kan åka fast för ungängessabotage (vilket kommer väga väldigt tungt i en eventuell vårdnadstvist) så jag skulle inte rekomendera dig att göra så. I en eventuell tvist så kommer man nämligen inte lyssna på vad barnen vill (det gör man iregel inte om barnet inte är 16-17år men bara om barnet är odignostiserat, har barnet en diagnos t.ex. ADHD så kommer barnet aldrig att bli lyssnat på) så argumentet barnen vill inte träffa den ena föräldern håller inte. De kommer ifrågasätta din förmåga att ta hand om barn eftersom du lyssnar på vad barnen vill. Det bästa är därför att bita i det sura äpplet och tvinga barnen att umgås med sin pappa oavsett hur lite de vill träffa honom. I värsta fall kan du bli av med vårdnade annars.

Är det viktigare att jobba/festa/resa/slippa ha kontakt med mamman än att ta reda på hur det går för barnen i skola /på träningen/ eller i allmänhet? Är det viktigare att jobba/festa/resa/slippa ha kontakt med mamman än att ha vårdnaden om sina egna barn? Pappan verkar i det här fallet inte vara en direkt superpappa så kan du klandra barnen om de inte vill träffa honom?

Och om ett barn hellre går på skoldiscot istället för att vara med pappan. Så säger det kanske mer om relation till pappan.

Precis, barnen och pappan har ingen bra relation och därför vill de inte träffa sin pappa. När jag var barn hade jag en släkting som jag träffade två gånger om året som jag ställde in saker för att få träffa. För att jg tyckte att det var så roligt att umgås med den. Dessa barn tycker uppenbarlingen inte att det är roligt att umgås med sin pappa eftersom de inte vill offra roliga aktiviteter för att umgås med honom. Pappan har avsagt sig vårdnaden det fullkomligt skriker ut hur mycket han brur sig om sina barn.

Barnen anser inte att pappan bryr sig/anstränger sig när dom är där och när dom säger det till honom så försöker han att "köpa" dom genom att åka till leksaksaffären eller något annat men sen när dom kom hem till honom igen så bryr han sig lika lite igen. Innan dom åker hem efter umgänget så lovar han en massa saker som han gången därpå helt har "glömt bort". Sen att han både misshandlat mig för länge sedan och att det sen kommit fram att han misshandlat en annan tjej han haft och barnen ju träffat under flera år får väl dom att känna sig illa till mods. Jag förstår att dom hellre vill göra annat än att åka till honom och gång på gång bli svikna och inte veta hur hans humörsvängningar kommer att vara eller om det kanske rentav är dom som blir misshandlade nästa gång.

Skitsnack. Det är inte umgängessabotage om en förälder med två dagars varsel får för sig att han ska träffa barnen fast annat finns planerar. Man erbjuder då en annan umgängestid, förklarar varför och ser till att spara dokomuntationen.

Nej, inte om fadern kommer 2 dagar innan och barnen har något inplanerat. Men om pappan har umgänge var tredje fredag och barnet blir inbjuden till ett kalas den dagen så kan det klassas som US om hon ställer in det umgänget. Jag menade inte att pappan kan dyka upp hur som helst och kräva umgänge hur som helst de dagen. Men om den dagen har varit en planerad umgängesdag en längre tid kan mamman inte ställa in det om inte barnen blivit sjuka eller dylikt.

Då får ju pappan se till att barnen kommer iväg på sina aktiviteter.

Pappan ställer aldrig upp och skjutsar till aktiviteter, därav har ungarna gått miste om väldigt mycket och det spelar nog också in till viss del när dom säger att dom inte vill åka till honom. Han ställer aldrig upp för dom.

För att klydda till det ännu mer så har jag nu fått veta att när barnen är hos honom och han har frågat dom om dom inte vill komma oftare så har dom vid flera tillfällen sagt ja enligt honom. Till mig så säger dom raka motsatsen och pratar typ aldrig någonsin om honom om det inte är jag som tar upp honom. Deras pappa har ett himla humör och vad jag kan tänka så vill dom inte att han ska bli arg utan svarar bara precis så som dom tror att han förväntar sig. Detta gör det ju ännu svårare för mig att säga att dom inte vill åka för enligt honom så vill dom ju. Jag förstår dock om det är så att dom inte vågar vara ärliga för det sista året jag var tillsammans med honom så gick jag på tå praktiskt taget hela tiden för han var så labil och smockorna och förnedrandeheter bara hängde i luften. Det är skitsvårt och jag vet inte hur jag ska göra för jag vill inte tvinga barnen att säga något som jag vet kan få honom skitförbannad!!??