• mared

    Behöver prata av mig..

    Hejhej

    Jag och min sambo är under utredning just nu.. Efter att ha försökt bli gravida i 1 år så valde vi att kontakta ett sjukhus för att börja en utredning. Vi fick en tid väldigt fort i januari och fick komma dit för att träffa en läkare. Dom kollade med ultraljud, fick lämna blodprov.. Sambon fick lämna spermaprov.. När vi sedan fick en ny tid för att få provsvaren fick vi veta att allting ser jättebra ut med mig, men spermaprovet visade 0% levande spermier...

    Det var som golvet försvann, kunde inte hindra tårarna.. Väl hemma bröt sambon ihop och även jag.. Nu har han lämnat ett nytt spermaprov och ska lämna blodprover i veckan.. i början på maj ska vi träffa en ny läkare för att få svaren.. Då får vi veta hur vi ska gå vidare.. 

    Försöker vara positiv, vi vet att någon gång, på något sätt, kommer vi att få vårt barn.. Men vi vet inte hur, kan vi båda bli biologiska föräldrar, eller måste vi använda donerad spermie, eller ska vi adoptera...
    Sambon har sagt att han inte vill ha donerad spermie, om det visar sig att han inte har några spermier alls.. Då vill han adoptera.. Jag vill så gärna uppleva en graviditet, även fast det skulle kännas konstigt på nått sätt att använda någon annans spermier... Men samtidigt så blir det ju ändå vårt barn..

    Finns det någon som har varit/är i samma sits som oss? Hur tänker ni? 

  • Svar på tråden Behöver prata av mig..
  • isis bianco

    Har inte varit i din situation. Vår barnlöshet var helt oförklarlig, men känner ändå att jag vill skriva nåt litet till dig. Hos många män kan man finna spermier i bitestiklarna, som man kan ta ut med nån biopsinål. Nu verkar det som att ni ska avvakta det nya provet och få nya besked. Fick han medicinråd, äta extra zink inför nytt prov? Allt som sägs er emellan nu är säkert lite chockartade och ogenomtänkta i stundens rådvillhet. Försök att invänta läkarbesöket, och skriv ner alla frågor ni har nu, och som dyker upp längs vägen, och ta med då. Lycka till!


  • Cina84

    Usch villket hemskt besked :(. Tänker som isis_bianco. Fick han något råd om vad han skulle kunna prova till nästa möte? Jag och min sambo försöker ( har försökt länge nu och ska påbörja en utredning) och jag har läst en del om att bl.a astraxin, zink och folsyra ska bidra till ökad spermieproduktion. Kanske en liten tröst i mörkret.

  • mared

    Tack för svaren! 

    Min sambo frågade läkaren om han kunde göra något för att "påverka" provet.. Typ äta något, ta vitaminer eller liknande.. Men fick som svar att det inte går, att det inte finns något som skulle kunna öka spermieproduktionen..  

    Men det senaste spermaprovet skulle dom på något sätt göra fler olika tester på.. Så det känns ju bra iaf.. Men det är tufft att gå runt och undra hela tiden... Speciellt när man ofta får frågor som "när ska ni skaffa barn" och personer i vår närhet berättar att dom är gravida.. Det gör ont och jag blir så otroligt ledsen.. Medan min sambo blir mer irriterad på mig för att det är som att jag har förlorat hoppet när jag blir så ledsen. Så ibland håller jag det mer inom mig. Precis när vi fick veta svaren så blev min sambo orolig för att jag skulle lämna honom pga detta.. För han vet att jag så gärna vill ha barn.. Så vi har haft det väldigt tufft.. Men han vet nu att jag inte kommer lämna honom och att jag vill vara mamma till hans barn. Så vi är ju starkare i vår relation och vi kämpar tillsammans för att nå våran gemensamma dröm. Vägen känns dock väldigt lång dit.

    Som isis bianco skrev, så får vi ta med oss våra frågor.. Man funderar ju väldigt mycket. Men vi håller tummarna, kanske vi får lite bättre besked nästa vecka..  

  • Samantha85

    ð???nu är det ett tagsen nån skrev här men tänkte iallafall berätta om ett annat inlägg här på fam liv.. De hade fått besked om noll % spermier. De hade sökt sig utomlands o gjort biopsi. De hittade spermier. De hade gjort biopsi i Sverige men då hade de inte hittat några..nu var de gravida! Hoppet finns och brinner för er!

  • sandish

    Vi ska göra en lite operation på mannen för att kolla hans spermier, för vi vet inte riktigt vad dem tar ivägen. 


     


    MEN, läkaren på RMC så en mycket tänkvärd sak.. om din man tar protein shakes kan det orsaka brister på spermier, då det innehåller ämnen som är som anabola.. vilket kan rubba hormonerna och spermierna.. hon förklarade det så mycket bättre, men vi fick rådet att INTE ta något sånt. 


     


     

  • mared
    sandish skrev 2014-05-18 11:24:05 följande:

    Vi ska göra en lite operation på mannen för att kolla hans spermier, för vi vet inte riktigt vad dem tar ivägen. 


     


    MEN, läkaren på RMC så en mycket tänkvärd sak.. om din man tar protein shakes kan det orsaka brister på spermier, då det innehåller ämnen som är som anabola.. vilket kan rubba hormonerna och spermierna.. hon förklarade det så mycket bättre, men vi fick rådet att INTE ta något sånt. 


     


     


    Jaha, oj det visste jag inte.. Tack för att du berättade :)

    För oss är nästa steg en biopsi.. För det är samma hos oss, dom vet inte riktigt vart spermierna tar vägen.. Allt såg bra ut på blodproverna. Läkaren berättade att dom kollar hormoner och de hormoner som producerar spermier är förhöjt.. Så han sa att han tror att det finns spermier men att han inte vet vart dom tar vägen.. 
  • Namnlös kille

    Hej Mared! Jag och min fru har genomgått hela processen och fick en dag för ett par år sen besked om 0 % spermier. Beskedet kom som en riktig käftsmäll. "Det måste ha blivit något fel" tänkte man men...Efter att den värsta chocken hade lagt sig resonerade jag precis som din man, att gå direkt på adoption: "Inte min avkomma", "vad ska folk säga när de ser skillnaderna?", "ett misslyckande som alfahane."

    Men efter en tid ändrade jag uppfattning och vi bestämde oss för att ta hjälp av donerade spermier. En liten gnutta hopp och liten chans tänds/es att vi ska/skulle få genomgå en gravitet.

    När man får ett sådant besked till sig gäller det att acceptera sanningen, sluta älta, försöka gå vidare och ta tillvara på alla möjligheter som ges.

    För det som har hjälpt oss att orka med hela denna process, är att redan från början tänka och diskutera möjligheterna med adoption och se ev lyckade steg innan start av adoption som en bonus. Allt handlar egentligen om hopp, att förstå att det finns fler vägar att en dag få bilda familj.

    P.S Vänd er till professionell hjälp och tala ut och dela med er av era tankar och funderingar.

    Lycka till!

Svar på tråden Behöver prata av mig..