BF Januari 2015
Hejsan!
Va härligt med en tråd där man kan få prata av sig lite! :)
1 barnet vilket gör att allt än så länge känns otroligt häftigt och samtidigt lite skrämmande/spännande.
Beräknat bf 6 januari! :)
Inlägg från: meuuran
|
-
-
Oj oj oj idag har tröttheten slagit till mig.
Har varit grymt seg hela dagen, ungefär som när man är påväg att bli sjuk. Tung i kroppen och ingen ork till något. Är idag i v 3+6 så ska bli spännande att se hur det här slutar. I övrigt så mår jag illa ca 30 min om dagen (lagom! Kan de stanna där så är jag nöjd) och brösten är svullna till mannens lycka då jag är ganska plattbystad, men det är se men inte röra som gäller då de är väldigt ömma. Har dock märkt att de känns mindre ömma då jag använder en sportbh! Kan vara värt att testa om ni har samma problem :)
Då det är första barnet och ändå så pass tidigt så kan jag inte sluta tänka på risken för missfall. Hur tänker och resonerar ni om det? -
Jag håller med marsmamma, väldigt klokt skrivet!Jag lever efter att jag tror oro gör det sämre, men utan bevis så klart. Som nämnt har vi ju förlorat en kille utan att det var mf. Jag hade onda aningar jag slog bort. Men den här gången ska det gå bra! Summan blir så mycket bättre om man tar det lite lugnt för i änden får vi på något vis de barn vi ska ha. Jag börjar njuta av graviditeten från första dagen! För ledsen har jag varit tillräckligt. Och det räcker med att vara ledsen när man får fakta i ansiktet. Inte sagt att jag inte kommer vara orolig inför ul och så men det känns ändå bättre i helhet.Klokt skrivet!
marsmamma87 skrev 2014-04-30 08:17:41 följande:
Så ska jag också försöka tänka. Är supernojig för missfall eftersom allt gick så problemfritt förra gången, vet ju att missfall är vanligt och undrar väl om man kan ha lika tur en gång till. (Även om jag vet att det är klart att man kan!)
Har också jättemycket flytningar, känns nästan som det rinner ibland, måste springa å kolla så det inte är blod stup i kvarten.
Men nä, nu ska jag försöka tänka som du skriver och NJUTA istället.
Från och med idag så ska jag göra vad jag kan gör att inte tänka på det utan njuta i stället och hålla tummarna på att allt går som det ska. Man är ju inte gravid så många gånger i livet, men de är väl samtidigt det som gör att man funderar så mycket.Vad jag har kunnat läsa mig till så ligger det på ca 3 koppar om dagen á 1,5dl ungefär :) så det är det jag försöker hålla mig till.MillaPo skrev 2014-04-30 08:38:25 följande:Jag går o nojjar nu över att ja mår så.mycket bättre än ja gjorde med dottern i v 5...molvärk lite nu o då e typ enda ja känner. Mådde lite illa i går kväll men det va typ i 15 min...nojjar att det e nått fel bara för det fast ja vet att ingen graviditet e den andra lika..Nån mer som känner sig ogravid ?:/ Föresten dricker ni kaffe? Med dottern drack ja bara rött o grönt te, nu dricker ja 1 till 2 koppar kaffe om dagen va e max rekomenderad intag av kaffe?AB mamma skrev 2014-04-30 13:26:48 följande:Sådär nu är det svart på vitt med
Jag har testat positivt, visserligen mkt svagare + än jag själv trodde med å andra sidan har jag BIM idag och när jag väntade min första fick jag inte plus förrän BIM +10. Så jag är väl en låghormonare. Men jag minns inte att jag varit såhär nojjig med mina andra barn.. hahha
Nåja nu är jag gravid och ska njuta mellan illamåendet :)
Åh va härligt! grattis! :D
-
MillaPo skrev 2014-04-30 14:40:36 följande:tack meuran hade för mej att det va nått sånt...har glömt allt ef förr graviditeten :O får nog kolla livsmedelsverkets hemsida o uppdatera mig :)
Så lite så :) är inte lätt att komma ihåg allt! Lite därför vi finns här på forumet också ju, för att hjälpa, peppa, stötta och tipsa varandra :)
Välkommen fröet :) -
Hej alla! Va kul att se att vi på några veckor har blivit så många! :D
Känns som att det var evigheter sedan jag skrev. Det där med att börja ett nytt jobb när man precis fått veta att man väntar en liten har varit så grymt tufft. Illamående och trötthet tillsammans med en kortare stubin har gjort att jag verkligen har fått kämpa.
Vissa dagar är illamåendet outhärdligt. Jag mår illa hela tiden. Är hungrig men kan inte äta och det känns som att man är sjösjuk konstant. Tacka vet jag sea band! Efter att ha börjat med dem så är livet lite lättare och de dagar som det inte är tillräckligt så förstärker jag med postafen.
Va gäller träning så kör jag på som vanligt (är spinning instruktör) så de där med maxpuls har min lille knodd fått känna på. Och som min bm sa om den är frisk så ska den klara av det! Och hittills har det gått super. 2h efter passet är illamåendet som bortblåst och jag har mängder med energi. Dock jobbigt första 5min på passen. Känns som att man stärker lillen lite :) och mig själv.
Va gäller att berätta eller inte så har vi börjat att sprida ut det för de närmsta. Mycket för att jag vill kunna visa min glädje, inte dölja när jag mår dåligt och få stöd om något sker. Känns mest naturligt i mitt liv :)
Se till att njuuut det har jag börjat göra! Eventuell sorg får man ta sen om den sker, men just nu så skapar vi ju ett litet liv i magen ?