Ni som har blivit stalkade: hur började det?

Hittade en kille på en dejtingsajt som jag började snacka med. Vi la till varandra på facebook och bytte nummer med varandra. Jag kände dock att vi inte riktigt klickade med varandra så jag förklarade detta och sa att vi kanske kunde vara vänner istället. Då slog det totalt slint för honom. Först började han med att skicka massor av sms om hur jag förtrollat honom, att han var kär i mig, att han trodde det skulle bli vi och så vidare. Jag svarade hela tiden vänligen med bestämt nej och förklarade att jag inte kände likadant. Då la han i ytterligare en växel och började hota med att ta livet av sig. När det inte fungerade blev han elak och började skriva massa kränkande saker. Sen så efter någon vecka av detta så kom det sms som 'jag står utanför ditt fönster' 'du ska dö' osv vilket gjorde att jag blev jätterädd :( fick mitt ex att bo hos mig i två veckor ifall han skulle försöka bryta sig in på något sätt. Jag pratade med polisen men dom kunde inte direkt göra något. Så jag bara ignorerade och blockerade honom på alla sätt som gick och efter att jag kommit hem från en lång semester så slutade han. Efter detta vågar jag inte använda dejtingsajter mer.

Tack för ditt svar!

 

Det är alltid bra att få höra åsikter utifrån. Eftersom jag är en del av det hela känns det ofta som att jag bara inbillar mig att hans beteende inte är sunt eftersom jag är en person med ganska mycket integritet och gärna tar ett steg bakåt när någon kommer för nära. Jag hoppas verkligen att detta inte utvecklas vidare till någon form av stalkning, att han bara inte förstår hur man beter sig i sociala sammanhang.

För mig började det genom att jag diskuterade på ett föräldraforum och hade åsikter som stack ut.
Någon blev fly förbannad över att inte få medhåll och rätt så tråden slutade med att handla om att kränka mig maximalt. Sen var det oskyldigt med att jag blev förföljd i alla trådar och blev grovt påhoppad oavsett vad jag skrev om. Personen gjorde dessutom allt för att få andra med sig i påhoppen, skrev att jag var ett troll, bara bråkade etc. När jag nekade till det ansåg andra att jag bevisat att beskyllningarna var sanna, annars skulle jag inte försvarat mig. När jag ignorerade beskyllningarna ansågs det att jag teg och samtyckte. Det läskigaste är inte den uppenbart störda person som stalkar utan att så många är så snabba att hänga på i trakasserierna. 

Jag har försökt med det också och har samma erfarenhet. Det är svårt att få en anmälan att gå vidare och då duger inte skärmdumpar.

Jo, jag har också funderat lite på det. Förälskade personer kan ju bete sig lite besynnerligt ibland.

Nej, förstås kan ni inte få en komplett bild. Jag gav bara några exempel där jag själv tyckte att han uppvisade vissa stalkertendenser. Eftersom jag inte har blivit stalkad själv känns det svårt att veta om de saker han gör kan vara tecken på att det kommer eskalera, eller om det inte är något att oroa sig för. Jag tänkte att andras berättelser kanske kunde hjälpa mig få en tydligare bild. Sedan förstår jag också att inget fall är det andra likt, även om det finns vissa återkommande mönster.

Mina känslor säger att något inte står riktigt rätt till hos honom. Vid ett tillfälle berättade han om en kvinna han hade fattat tycke för och använde då ordet "besatt" i stället förälskad. Just där och då reagerade jag inte på det, men nu i efterhand känns det lite konstigt.

Skalpeller som man tex skär schabloner med är rätt praktiska, har för tillfället själv en sån med mig varje gång jag går utanför min dörr, om så bara för att kissa min hund i trädgården ( har sina skäl såklart )

Ja kan ju inte hjälpa att mina vänner behöver hjälp med att skära schabloner ofta

Bladet är för kort för att räknas till kniv, vasst men för kort. Oavsett så är jag hellre olaglig än får stryk av en idiotisk man utan spärrar. Så det är ett enkelt val för min del då. Allra helst efter att mannen ifråga slog ner min tjejkompis för några veckor sen, så han är högst opålitlig och jag tar inga som helst chanser. När mitt barn inte är hemma så bär jag inte med mig den, då behövs den inte. När mitt barn är hemma så vill jag ha den med mig.