Bebis vägrar vagn, sele och sjal - jag kommer inte ut!

nevermind: Att låta honom skrika är inte ett alternativ. Det har jag redan konstaterat i mitt ursprungliga inlägg.

scanmia: Jo, jag har provat det. Ibland har det fungerat men långt ifrån alltid. När det väl fungerar så finns ändå rädslan där för att han ska vakna när vi väl är ute för då skriker han tills jag har tagit mig hem och kan plocka ur honom. Jag skulle önska att han gillade att hänga med i selen/sjalen men det verkar han inte göra. Han kan ju ändå se sig omkring lite (speciellt i selen) men det verkar inte hjälpa ett dugg.
Djupa knäböj när jag ska plocka bajs är inte ett problem. ;) Jag ser det som extra träning.
Tyvärr så har jag aldrig ammat. Det fungerade aldrig då jag genomgick ett urakut snitt och han började matas med kopp varannan timme eftersom han var så himla liten. Så att amma i sjalen är heller inget alternativ. :/

Flickan med kråkan: Jag ska prova att dra ihop dragkedjan. Han är ju ändå ganska stabil i nacken så det kan fungera. Jag ska även kolla upp hur man sätter ungen i buddahposition i sjalen. Han verkar gilla bäst att sitta utåtvänd även i famnen så det KAN fungera. Tack!!

En blå giraff: Nej, tyvärr. Napp har han alltid ratat. Och tro mig, jag har försökt. Det vore skönt med en "ljuddämpare" ibland. ;) 
Som det är nu så har han ju varit missnöjd i sjalen när hundarna ska ut eftersom att...de MÅSTE ut. Och ja, det är otroligt stressande men jag har ändå tyckt att det har varit bättre att han har varit missnöjd nära mig än i vagnen (av någon anledning). Det blir ju dock inga promenader att prata om utan mest ut, kissa och sedan in igen. Men det är väl så att jag får acceptera det. Hundarna får sina långa promenader på kvällarna som det är nu. Det är värre när jag ska till BVC och MÅSTE gå en bit med en skrikande unge i sjalen. :/

Lägg honom i vagnen och gå. Han överlever jag lovar.