Det värsta du varit med om vad gäller barnkalas?

Inte barnkalas, men det måste varit när jag fyllde 17 och verkligen INGEN kom ihåg att jag fyllde år. Fick inte ens ett "grattis" av min mamma, min syster eller någon. Blev så sjukt deprimerad av den dagen, en vecka efteråt sa min syster "Oj, just det, du har ju fyllt år, grattis förresten." i telefon, men jag kände mig helt j*vla värdelös.

P.S. det extra tragiska var väl att jag känt på mig lite innan att "ingen har inte ens nämt att jag har födelsedag snart", så jag blev lite orolig, men som alla gör hoppades jag väl på ett litet firande iaf. och hade tom. gjort en tårta som jag efter 3-4 dagar fick kasta för ingen ville ju äta upp den. :(

Tack. Jag brukar göra något speciellt vid jul åt mig själv. Typ köpa något jag vill ha själv då istället för att tro att någon annan ska köpa det åt mig. I min senare tonår och till jag var 22 var min födelsedag också en påminnelse om min brors död av någon anledning och jag blev lätt deppig pga. det med. Det var först när jag blev äldre än vad han någonsin kom att bli som det värsta av de tankarna iaf. släppte och jag kunde ta det som en "vanlig dag" istället.

Anledning hade de väl inte. Att min pappa (mina föräldrar är skilda) inte kom ihåg det blev jag inte ens särskilt förvånad över. Ett annat år hade han bokat in en middag med en nästan halvsyster jag har som han inte kunde flytta på och han ville inte ta med nästan halvsystern till mig för att fira något då, så jag hade väl inte så höga förhoppningar (men NÅGON förhoppning har man ju alltid). Men min mamma blev jag grymt besviken på. Hon såg ju hur ledsen jag blev när dagen var till ända. Ändå sa hon inte "grattis" förrän några dagar senare (3 tror jag det var). Vänner ringde ungefär då med, men som sagt, ingen samma dag. Fick ingen ursäkt och min relation med min familj har alltid varit rätt "speciell" antar jag. Har en väldigt knepig familj men jag har alltid varit den som vill hålla ihop den mot alla odds. Så är det än idag, men oftast ger det inte så mycket tillbaka.

Taskigt. Något säger mig att ni inte var lika bra vänner efter det?

Självklart tycker jag det är hemskt om några inte blir bjudna, speciellt om de verkar vara de "ensamma" i skolan med, eller blyga eller så. Men om det är värsta mobbaren eller mobbargänget på 2-4 personer man absolut inte vill ha på sitt kalas kan jag ha full förståelse för det.