Anonym (Blandad) skrev 2014-03-11 20:02:15 följande:
Man kan ju lägga en tanke åt vilket språk barnet mest kommer komma i kontakt med exempelvis. De släktingar jag träffar som inte pratar svenska pratar antingen tyska eller svenska. De tyska träffar jag bara när de reser hit från Tyskland, men finska talar några släktingar här i Sverige.
För min egen del hade jag hellre lärt mig finska, framför tyska. Men min pappa ville varken att jag skulle ha det finska släktnamnet eller lägga tid åt att lära mig språket. Han kommer från en liten by i de norra delarna av Finland där de tydligen pratar väldigt "slappt" och han tyckte inte det skulle funka med "standardfinskan" jag skulle få lära mig i skolan (eller som de flesta andra finnar i trakten talade). Jag fick istället lära mig tyska genom min mormor (och hennes TV med tyska barnkanaler). Jag fick inte någon hemspråksundervisning i det, men läste det under högstadiet och var rätt stolt över mitt fina uttal och hur jag liksom redan kunde första årets tyska. Men jag använder ju nästan aldrig tyskan! Jag träffar någon tysk gubbe var tredje år kanske och de pratar ändå på engelska med mig. Min finska släkt träffar jag oftare och eftersom min farmor (numera släktens "överhuvud") talar finska så talar också alla mina farbröder/fastrar och kusiner på den sidan finska när vi ses. Där sitter jag och förstår inte ett skvatt. Ibland översätter min pappa lite... ibland. Min personliga önskan är i alla fall att jag hade lärt mig det språk jag mest skulle komma i kontakt med.
Vill tillägga att trespråkighet inte låter så himla jättegalet, eller? Jag tänker på de tvåspråkiga människor jag känner som också lärt sig engelska galant t.ex. Men man kanske kan satsa på två språk först och sen utvidga det när de liksom kan göra sig ordentligt förstådda?
En extra tanke, jag vet inte hur relevant det är, men om ni funderar på om barnet ska få hemspråksundervisning kan ni ta reda på vad som vore enklast att ordna? Samiska tillhör ju ändå ett utav Sveriges minoritetsspråk så det ska vara lättare att få det som hemundervisning, men i praktiken har jag förstått att det är rätt svårt (beroende på vart man bor och hur motiverad ni som föräldrar och skolan är). Man brukar säga att det inte finns några lärare, men det gör det, även om dem inte är i samma stad. Jag hörde på radion om två flickor som fick lära sig samiska av en lärare genom distansundervisning (webbkameror och sånt) eftersom det inte fanns någon lärare i just deras ort.
Tack för ditt svar! Vi grubblar som sagt ordentligt på det här. Letar litteratur i ämnet flerspråkighet och så vidare. Vi jobbar vidare på att hitta en lösning som passar.
