Bonusbarnen vill inte vara hos oss...
Jag har två bonusbarn på 9 och 12 år och så har jag och min sambo ett gemensamt barn på 4 år.
Bonusbarnen vill knappt vara hos oss längre, inte mer än ett par dagar i alla fall, för hemma hos sin mamma får de spela hur mycket dataspel/tv-spel/titta på tv de vill. Där har de datorer, tv-spel och tv på sina rum och har liksom "fri tillgång" och kan tyvärr inte hantera det eftersom det spelas konstant.
Hos oss har vi ju ett mindre barn så vi försöker begränsa skärmtiden rejält, framförallt för 9-åringen. Inga tekniska apparater i deras rum, utan i ett gemensamt "lek-o-mediarum". Inget av bonusarna har någon fritidsaktivitet (idrott/instrument), trots att både vi föräldrar och 4-åringen har det. Vi har försökt få de att välja någon aktivitet, men de är inte intresserade. (Mamman verkar inte heller intresserad av att skjutsa nånstans, iaf enligt barnen.) Det är bara skärm skärm skärm som gäller.
Hos oss är det skärmfria kvällar emellanåt och då ser man hur de dööör inombords av tristess.
Men 4-åringen vill ju göra som de stora och vi vill inte att han ska sitta vid en skärm hela kvällarna. 4-åringen gillar att vara ute och leka men det avskyr de stora bonusarna. Så ibland måste vi "tvinga" de att vara ute. Då leker de inte utan sitter stilla på varsin stol ute och bläddrar i nån tidning eller ritar.
Min sambo försökte ta upp det med mamman för några år sen, för att försöka få en "enad front" och ett gemensamt förhållningssätt till hur mkt barnen bör sitta vid skärmar - men då fick han ju höra att han inte har något att göra med hur de har det hemma hos henne, och visst, så är det ju, men jag kan inte förstå hur hon kan tycka detta är ok? Speciellt när barnen inte har någon aktivitet och helst inte rör på sig alls.
Hur ska vi göra?
Våra regler bör ju gälla hemma hos oss, men nu har det alltså gått så långt att bonusarna knappt vill vara hos oss. Min sambo är ledsen för detta och jag märker att han tex inte säger åt barnen lika mkt om de sitter länge vid skärmarna. En dag på sportlovet satt 12-åringen (som inte har fritids och alltså var hemma själv) 8 timmar i sträck vid datorn, glömde bort att klä på sig och att äta. Ändå fick han titta på TV på kvällen - medan jag nog hade föredragit skärmfri kväll där...
Ja, jag kanske är nojjig, men det känns inte som att bonusarna har något LIV...?? Och så anser jag inte att det är nyttigt. Om de vore aktiva annars så skulle jag inte heller tycka att det vara ett lika stort problem, men nu är det bara sittasittaskärmskärmskärm...
Tar gärna emot input!
