Hjälp mig! Min dotter dog 11 dagar gammal

Åh.. Vad hemskt! :,(.

En styrkekram till dig och din familj.

Vilken liten kämpe.

Beklagar djupt er förlust.

Skickar massa kramar och värme till er.

Tack!

Hur är det meningen att man ska kunna klara detta?

Allt känns ibland bara som en hemsk mardröm.

Och när läkarna pratade med oss kändes de som dom pratade om någon annan. Inte våran älskling!

Kära vän! Jag vet inte om det finns något vi kan säga som kan få dig att må bättre. Ja, hur överlever människor förlusten av sina barn? Det händer ju bara andra, eller hur? Det har precis hänt dig, och du kommer att överleva, därför att du måste! Det är en fruktansvärd sorg du går igenom just nu, och det gör så hiskeligt ont. En sorg måste man gå igenom, det finns liksom inga genvägar. När jag förlorade mitt barn i magen, sa jag ofta att jag önskade det fanns ett piller som tog bort smärtan. Men jag tror att går man igenom sorgen, så kommer man starkare ur den. Det kommer att komma en dag då du kan skratta igen, och du, det är ok att vara glad när du vill. Minns er lilla flicka för den kämpe hon var. Det finns en mening med allt, tror jag. Vad det är, förstår vi nog inte alltid. Hon kom till er och ni fick uppleva kärlek, tyvärr alldeles för kort tid. Du kommer att klara det, ta en dag, en timme i taget, gråt, skrik, var ledsen, låt allt komma ut! Min son ritade en teckning till mig efter vi förlorade vårt barn, regn på ena sidan och en sol med blommor i gräset på andra sidan. Efter regn kommer solsken, du kommer också att uppleva det! Kram

Vad hemskt. Jag beklagar och skickar miljoner styrkekramar till dig. 

Vilken liten krigare du hade. 

Tack för era svar!

Jag kan bara inte förstå hur det kunde gå så fort.

Allt var bra o på bara några timmar så var hon borta!

O smärtan jag såg på henne kommer jag aldrig glömma!

Allt gick ju så bra!!

Först av allt grattis till din dotter men beklagar att hon inte fick vara i livet längre.
Jag känner igen mig så mycket i din berättelse. Vår son föddes i v. 26+0. Han blev efter drygt en vecka sjuk i sin mage och flera operationer följde. Till slut dog han i min famn nästan fem månader gammal när vi minst trodde att det skulle inträffa. Han dog för ca 8 veckor sedan och jag kan inte säga något som gör sorgen och saknaden mindre för dig men man tar sig igenom den första tiden, en dag i taget. På min sons begravning pratade vi om att sorgen är kärleken som förlorat sitt föremål vilket jag tycker är fint och sant. Våra små kommer föralltid  vara med oss och vara evigt älskade. Ta hand om dig!

Varma varma varma kramar och tankar i er ofattbara sorg ...

Ja, det är obegripligt att det kan gå så fort. Vår son dog av blodförgiftning när han var 4 månader och 17 dagar. Han föddes med en leversjukdom och skulle transplanteras. På förmiddagen berättade läkarna att det skulle bli operation nästa dag och allt var bra. Kl 16 dog han i min famn. 

Till sommaren är det 6 år sedan. Idag är mitt liv faktiskt bra. Vägen hit har varit svår och tung och tidvis har sorgen varit så stor att det nästan varit svårt att andas. Det blir bättre, men det tar tid. Ge dig själv den tiden. Gråt, skrik, sörj och prata, prata, prata. Jag fick mycket hjälp av att gå i samtalsgrupp på spädbarnsfonden. Att träffa andra som varit med om liknande var väldigt skönt. 

Ta hand om dig. 

Kram Anna 

Beklagar att er dotter inte fick stanna hos er. Hon kämpade men var ej stark nog att stanna. Hon har det bra nu,det är ni föräldrar som blev kvar som lider. Livet är inte rättvist,jag hop

Tårarna bara rinner ner för min kind, jag fattar inte hur livet kan vara så här orättvisst och jag lider med er.

Jag beklagar sorgen, tyvärr har jag inga egna barn och kan inte föreställa mig vilken smärta ni går igenom, men mina tankar går till er..

Kram

Tack för era svar! Känns skönt att få skriva. I morgon ska vi träffa Fonus .. Varför ska jag behöva planera min dotters begravning?! Varför ska någon behöva göra det?!

Fy fan vad livet är orättvist.

Jag känner mig död inombords.

Har börjat skriva lite iaf, i en blogg ..

Har min sambo att prata med som är min klippa!! Någon annan vågar jag inte prata med.

mammatillngelnalma.blogg.se

Finns de fler med bloggar som jag kan läsa o se hur andra hanterar och överlever ?

Hej! Jag beklagar så förlusten av din lilla tjej.

Det finns en hemlig grupp på fb för oss änglamammor/pappor. Om du vill gå med i den så inboxa mig så skall jag hjälpa dig in! Den gav mig mycket tröst och stöd när jag förlorade min dotter i nov-2012.

Kram!

Jag är en nybliven änglamamma som känner mig så oändligt ensam i detta. Min fantastiska man tar ett jättelass med vår tvååring då jag för tillfället bara orkar korta stunder i taget. Jag vill gärna bli medlem i Facebookgruppen, hittar inte Batman inboxar. Kan du hjälpa mig?