Jag tror att jag börjar landa lite. Jag har vridit och vänt och kommit fram till att det värsta vore att göra moderkaks-/fostervattensprov och få missfall på ett friskt barn. Det skulle jag inte kunna ta, när det har varit så lång väg för oss att bli gravida. Så vi tar oss till RUL och hoppas att allt ser bra ut, och om det inte gör det får vi ta det då.
Jag har ju inte kräkts alls den här gången, med sonen kräktes jag på flyg och ett par ggr till. Men jag har nästan mått mer illa, men hållit det i schack genom att småäta. Förra gången gick jag ner 2 kg fram till vecka 12, den här gången gick jag upp lika mycket istället.
Här vänder det snabbt. Frågade om blodproven och på bara de värdena blir det en risk på 1/66. Så jag har precis bestämt mig för att gå vidare med moderkaksprov (förhoppningsvis).
Jodå, allt annat såg bra ut. Så det är bara blodproven som drar ner. Men ca 25% eller nåt sånt av barn med Downs har normal nackspalt. Ska träffa läkare på tisdag så vi får väl se vad vi kommer fram till.
Själv är jag mer hormonell än någonsin, håller på att brista i gråt för minsta lilla. Imorgon ska jag träffa läkare och diskutera moderkaksprov eller fostervattensprovs vara eller icke vara.
Ja, ganska precis så Baktakt. 
Och snart har du ditt ultraljud, kommer hålla tummarna för att allt ser bra ut!
På väg till läkarbesöket nu. Känner mig ganska lugn faktiskt.
Idag slog det mig "jag känner mig inte alls gravid!". Så nu är jag väl inne i spökveckorna på allvar. Tur att jag såg krabaten förra veckan, annars hade jag nog inte trott att det var någon därinne.
Tyvärr var det en ung läkare som inte kunde berätta något som jag inte redan visste. Hon skulle prata med en kollega och ringa mig imorgon, men om inget annat framkommer blir det nog fostervattensprov om två veckor.
Inom en vecka får man svar. Så det går ju ganska fort.
Hurra Baktakt, vad härligt!
Nu är det bestämt att det blir moderkaksprov på tisdag. Allt är ordnat med jobbet. Känns faktiskt bra, nu när beslutet är fattat. Och min underbara BM (samma som med sonen) gick med på min önskan om att få komma och lyssna på hjärtat en vecka senare. 