Gravida 30+ som kämpat & längtat länge efter plus

Vi har ett tjejnamn som kanske kan hålla. Killnamn är det värre med, vi hade bara ett sist och det fick ju sonen. Vi gillar namn som inte är så vanliga.

Baktakt: min man kommer ha fyra barn, alla födda på hösten. Jag har hört samma sak om män, att Spermierna är piggare en viss tid på året för vissa män.

Nu är proverna till KUB tagna och jag tar min dagliga promenad. Så härligt med sol! Tänkte försöka träna lite mer denna gång, man ska ju orka med två barn sen. Simmar en gång i veckan också.

Jobbar natt denna vecka, första natten gick bra och hoppas att denna också gör det. Det blir tre nattveckor totalt, den sista i vecka 19. Sist gick jag natt till vecka 27 men det känns skönt att sluta tidigare denna gång.

Illamåendet håller på att ge sig men jag tror att jag fått sura uppstötningar istället, höll på att kräkas av det i morse. Fick lite tips av min barnmorska så det blir en tur till apoteket sen.

Vilken toppenvecka det ska bli nästa vecka, med två fina KUB-ultraljud!

Hur långt har du kommit nu baktakt? Har ni bokat något tidigt ultraljud?

Vecka 13! Känns fantastiskt men jag önskar att jag skulle må ännu bättre, men det kommer förhoppningsvis. KUB imorgon och jag har hunnit bli lite nervös. Hoppas allt ser bra ut!

Kläder behövs ju i alla storlekar, de växer så snabbt!

Jag har gått i gravidkläder i tre veckor, klarar inte av nånting som trycker på magen.

Grattis till flickan Lilla kakan!

KUB gick bra. Pigg krabat, allt såg normalt ut. Men vi fick ändå sämre siffror än med sonen, 1/415. Nu räknas det ju som låg risk och vi kommer nog inte gå vidare men vi diskuterar saken. Bakgrundsrisken i min ålder (33 år) är tydligen 1/390 så då var det ju bara ett "vanligt" resultat.

Med största sannolikhet (414/415) är ju allt bra, men jag önskar ändå att vi hade fått ännu bättre siffror.

Tack tjejer, jag/vi har hunnit smälta det hela lite och vi kommer nog inte gå vidare men det beror lite på hur det känns de närmaste dagarna. Jag vet ju att det är en låg risk, vet en som fick 1/275 som inte gick vidare och den tjejen var ju också frisk. Det som skulle tala för tex moderkaksprov är väl makens cellgiftsbehandling men jag har ju hela tiden trott att det är en frisk bebis och den känslan har jag fortfarande. :)

Abort behöver man ju inte göra, frågan är hur säker man vill vara på att det inte är en kromosomavvikelse. Jag funderar vidare...

Jag tänker att det är tufft att få besked vid RUL, framför allt om det är ett allvarligt fel som inte är förenligt med liv. Då skulle jag hellre få veta det tidigare. Men det är ju förstås, tack och lov, väldigt ovanligt.