Gravida 30+ som kämpat & längtat länge efter plus
Jag läste också idag och tyckte inte att det var så mycket biverkningar på Lergiganet så jag har faktiskt tagit en nu. Får återkomma och berätta om det hjälpte dock.
Jag läste också idag och tyckte inte att det var så mycket biverkningar på Lergiganet så jag har faktiskt tagit en nu. Får återkomma och berätta om det hjälpte dock.
Jag slutade ju må illa i typ 10+ några dagar sist. 10+0 idag, får se hur det blir den här gången.
Lergigan hjälpte nog iaf. Skönt att veta, om det behövs.
Jag har nu berättat för så gott som alla. Skönt, för jag kommer nog inte heller lyckas dölja magen så länge till.
Tack lilla kakan! Hoppas din lilla kommer snart. Visste ni vad det är för något?
Själv är jag innerligt trött på att må illa. Jag vet att det i värsta fall är några (eller många) veckor kvar men jag vill inte! Man känner ju inte igen sig själv. Blä.
Igår fick jag veta om nästa kompis som är gravid, dock väldigt tidigt. Men om det går vägen får hon 5 veckor efter mig. Det är samma "gäng" som den andra vännen men jag är den enda som nu vet om alla oss tre. Tänk, hade det varit för ett par månader sen hade jag varit bitter och avundsjuk (de lyckades dessutom på första respektive tredje försöket) men nu är det bara jätteroligt att vi kanske kommer vara föräldralediga ihop!
Jag skulle ringa. Kanske kan du få en tid i början av nästa vecka, då borde de se!
Jo, många blöder ju i tidig graviditet och allt är normalt ändå. Men det är klart att det hade varit skönt att kolla?
Jag tror, peppar peppar, att jag kanske mår lite mindre illa idag 10+3. Jag räknar inte med nåt men det vore skönt om det vände nu.
Vi försöker annars bestämma vad vi ska göra på semestern. Lutar åt en vecka på Gotland iaf. Har ni några planer?
Mia: vad skönt! Nu ska det gå vägen!
Ja, vad gör man? Jag har inte varit mitt mest effektiva jag under de här veckorna. I värsta fall får man väl vara hemma några dagar emellanåt.
Jag ska lämna mina prover på onsdag! KUB nästa tisdag den 18e. Äntligen känns det som tiden går!
Förra gången väntade vi ju till KUB innan vi berättade. Den här gången var det skönt att få berätta tidigare eftersom jag har mått så dåligt att det i princip varit uppenbart ändå.
Vecka 12 idag, känns skönt att vara här. :) Men jag mår fortfarande illa, även om det är mycket bättre än för ett par veckor sedan. Det kanske håller på att vända men det går långsammare än sist, då mådde jag bra nästan från en dag till en annan. Men det känns att jag är på väg in i "spökveckorna", magen är inte riktigt lika svullen, tröttheten håller på att ge sig. Känns skönt att ha KUB om en dryg vecka, och få se att den lill* fortfarande lever och mår bra.