Vi som äntligen är gravida efter IVF/ÄD 2014/2015

Första gången hade jag också jätteont trots tablett innan och att de sprutade in extra morfin flera ggr intravenöst i armen.

Andra gången berättade jag om min upplevelse och att jag var orolig inför nästa äggplock. Då rekommenderade de en lugnande tablett innan, plus alvedon och morfin intravenöst samt lustgas. En MYCKET angenämare upplevelse. Gjorde inte alls lika ont och tydligen är jag en av dem som reagerar rätt så starkt i den positiva riktningen på lustgas så låg och småskrattade, trippade och hade det mest roligt. Bad praktikanten hoppa lite upp och ner för han stod mest still tyckte jag. Alla de andra rörde sig men han var stilla som i ett fotografi- och detta tyckte jag var så otroligt underhållande... Hehehe...

Jag försöker njuta så mycket av denna graviditet (svårt ibland pga oro) som möjligt, för det kanske bara blir denna gången. Blir 40 i sommar. Men nog skulle jag gärna gå igenom detta igen, när belöningen är så stor i slutändan.

Jag har en teori om att ÄP gjorde så ont på mig pga endometrios. Plus mer eller mindre sängliggande 2 dagar efter. Trodde jag kunde jobba dag 2, men fick snällt pallra mig hem igen.

Men nu när jag är gravid har jag nästan inte haft ont alls av endometriosen. Lycka!! Hoppas det håller i sig! En del blir "botade" av sin graviditet.

Hade jag haft bonusbarn hade jag kanske tänkt som dig Moolie, men ej säker. Det är främst för att jag vill ge mitt barn ett syskon. Kanske vi adopterar sen. Men en sak i taget. Denna graviditeten först, sen får vi se...

Jag har inte haft så super ont än som en del verkar ha. Men efter missfallet förra året verkade sjukdomen blossa upp. Värst för mig har nog varit en helt otrolig trötthet, en ständig molvärk och ledvärk. Orkar liksom mer nu som gravid än förra året. Och det säger ju en del.

Jag har haft en jobbig vecka. Har svårt att tro på graviditeten. Kramper i magen för en vecka sen, sen har en värk suttit kvar som ett band långt ner. Samtidigt är symtomen borta. Inget illamående. Mindre mage på morgonen känns det so, men spänd och hård efter lunch nån gång. Lite beroende på aktivitet. Bm säger allt låter normalt, men jag nojar att allt står.rätt till. En ibland olidlig noja. RUL på tisdag och det kanske spelar in.

Samtidigt tycker jag mig ha känt lite ilningar, kittlingar och hoppats att det är fosterrörelser. Men bm tycker jag verkar haft dem för mkt för att det ska vara det. Snarare kanske att livmodern växer.

Hur har det varit för er när ni väl känt fosterrörelser? Hur ofta i början? Hur kndes det

...? Och när började ni känna något?

Tack för alla uppmuntrande ord! Jag gick in i vecka 19 igår och har känt ilningar o kittlingar sen i torsdags. I lördags säkert 20 ggr. Det tyckte bm var mkt och att det nog är annat som jag känner.

Jag föreställer mig att det är en liten häl som sparkar till eller en hand som kittlar till.

Igår i sängen innan jag skulle sova tyckte jag det kändes mer som en buff. Som att den slagit i huvet eller rumpan mot livmoderväggen.

Här kommer ytterligare frågor till er veteraner

Jag ska börja ta järn i vecka 20 enligt mina prover. Dock har jag börjat känna mig väldigt trött och är mörk under ögonen så tänkte börja redan nu, en vecka tidigare. Jag har köp Niferex droppar för det använde jag förra året efter missfallet och då funkade det ok för min mage.

Nu läser jag att man ska ta dem på fastande mage. Plus det ska vara minst 2 timmars intervall imellan intag av grönsaker, mjölkprodukter, kaffe o te. Hur ska jag som gravid få till detta undrar jag? Jag äter minst varannan timme och gärna frukt imellan. 

Hur gjorde ni som har tagit järn?