Vi som äntligen är gravida efter IVF/ÄD 2014/2015

Jag har iaf satt en massa frön. Så det ska bli nåt utav det iaf. En massa konstiga bladgrönsaker, tomater och chilli. Ser fram emot att få kriga med sniglarna. :)

Har världens träningsvärk idag. Både skönt och lite obehagligt. Inser att jag måste träna mer.

Jag ställde en hink bredvid sängen för ett par dagar sedan. Bara utifall att. Men inget illamående än. En och en halv vecka kvar till ultraljud. Tiden släpar sig fram.

v 6+3 idag och har heller inga symptom just. Lite tröttare än normalt bara. Och ingen mens. Men annars inget.

Grattis och välkommen! 

Till Iisodan: Det är så bra att prata och processa med så många man känner sig bekväm med. Själv höll jag allt inne tills jag lärde mig att det var så mycket enklare att leva om man fick dela. Såg det på nåt program nyligen med. Att man skapar ett hormon som gör att man vill söka sig till andra när man mår dåligt för att kunna få stöd och hjälp. Så det ligger tydligen djupt i vår natur.

En kram för styrka och medkänsla.

Tröttheten har slagit till den här veckan. Är som en zombie på eftermiddagarna på jobbet. Tur ingen lider om jag gör någon liten miss tänker jag och fortsätter med zombiestuket...

Känslor som blir handikappande i vardagen måste hanteras på något sätt. Sedan finns det olika sätt att hantera dem på. Antingen kan du ju på något sätt komma till ett ultraljud, skrik, ljug be på bara knän. Vad ditt samvete tål. Jag skulle inte rösta på att ljuga för det gör dig illa och du kommer må sämre av det. Eller så kan du välja vad dina känslor ska få göra med ditt liv. Känslor är inte handlingar. Du kan välja vad du gör. Jag fick tipset att flytta på känslorna som var jobbiga till vissa tidpunkter. Jag hade ångest på jobbet. Så jag fick tipset att om jag kände ånget så skulle jag säga till mig själv att ja, jag noterar min ångest men du får faktikst vänta på din tid och det är efter lunch tio minuter. Så fort jag kände någon ångest så tänkte jag så och efter lunchen så kunde jag gå undan och tänka bara på ångesten i tio minuter. På så sätt komprimerar man och tillåter sig sina kännslor men hindrar dem från att bli alltför handikappande. Och det fungerar! 

  Grattis till alla tickande hjärtan! 

Ni får hålla tummarna åt mig nästa vecka.

Tack! Jovisst kräver det övning. Jag begränsade mig till endast ett test på utsatt testdag också. Det var svagt men jag har inte velat göra om det. Har sparat det också. Går och tittar på det någon gång ibland. Det ligger i en fryspåse för annars tror jag det skulle lukta :)

Jag var trött och frusen i går och jag går in i vecka åtta på lördag. Men annars så känns det inte nåt sepciellt. Verkar förskonad från det mesta.

Flyttade ut på landet förra våren innan isen släppte på sjön så första året har gått åt till att kolla vad som poppar upp. Vi har beskärt buskar och grävt bort lite vi inte ville ha. Hann inte med så mycket mer då. Nu ska det bli upphöjda odlingsbäddar så att man kan mota bort alla sniglar. Jag vill ha både höns och bin så småningom men jag ska anlägga trädgården som jag vill först. Bygga om på huset lite och sätta upp ett växthus. Och en ny bil för att få plats med en barnvagn kan ju vara smart också. Vet inte hur man ska få råd till allt det där men det löser sig väl.

Det mest intressanta som växte i trädgården var stormhatt som brorsans treåring kom in och viftade med jättestolt över att ha plockat. Då blev man lite nervös.