Idag fick vi se ett litet hjärta picka, så himla fint! Allt såg jättebra ut. Fick Lergigan comp utskrivet också, får prova och se om det hjälper.
Kelsson, fy va jobbigt att må så dåligt! Doktorn sa idag iaf att mycket illamående tyder på en kraftfull graviditet :)
Fröken Smilla, haha! Komiskt ändå!
Apropå illamående. Och symton. Vet att jag tjötar om det. Var jätteillamående hela dagen igår. Sen efter jag på kvällen ätit upp en halv ananas i rask takt försvann det bara? Åt verkligen mycket överhuvudtaget igår. Tanken på mat äcklade mig, men när jag väl fick en tallrik framför mig var allt jättegott.Tog visserligen Postafen samtidigt men att det bara försvan? Och att det inte har kommit tillbaka? Har tom tagit bort seabanden nu som varit på 24/7 i en vecka. Är sååå orolig. Är detta ännu ett MA? Känns inte alls bra! Någon som verkligen haft så svingande symtom?
Är i vecka 7 (6+4). Vi är nog extra nojiga också eftersom vi har ett MA i bagaget. Det var så det började, plötslig avsaknad av symtom.
Matbiten har gått lite upp o ner. Runt testdag var jag typ bara sugen på mackor med smör. Nu egentligen inte sugen på nåt, men får försöka fundera ut något som jag kan tänka mig äta. Men som sagt när jag väl äter nåt och jag har "hittat" rätt mat (såsom ananasen) så glufsar jag i mig på ett sätt jag ej brukar. Det smakar ljuvligt. Blir det "fel" mat smakar det inte gott.
Ang. ananasen så kanske det bara var så att kroppen visste att jag borde vräka i mig en halv så. ..:)
Mitt illamående har gått upp och ner hela tiden, vissa dagar spyr jag, andra dagar räcker det med att äta regelbundet för att må bra. Jag tror och hoppas att det är fullt normalt.
Ja, det är ingen lätt situation vi alla är i. Många av oss har nog obearbetade erfarenheter med oss och det är klart att vi kanske blir extra nojiga (jag definitivt en av dem). För min del är just detta med försvinnande symtom väldigt jobbigt. Jag blir så orolig och hjärnspöken sätter igång. Idag känns det dock bättre. Vaknade i natt med illamående och för mig hjälper det psykiskt. Min syster som nu fortfarande ligger med värkar mådde inte alls så illa, och det kom och gick- eller hade mycket symtom. Så jag VET ju att det med att illamåendet försvinner inte måste vara något dåligt. Men jag måste lära mig nåt sätt att hantera detta, för så här kan jag inte ha det i 7-8 mån till. Hoppas klinikens psykolog kan hjälpa med lite input. Idag känner jag bara pepp inför att bli Moster! Herregud, vilken rollercoaster! Ha en.bra söndag, alla!
Lisodan: Förstår att det känns tufft. De här första veckorna är jobbiga tycker jag. Vet ju inte hur det ligger till därinne riktigt innan det börjar kännas med rörelser och så men symptomen kan variera ganska mycket. För mig beror illamåendet mycket på sömnen, vilka kryddor som är i maten och detaljer som jag inte lärt mig och därför inte tänker på att undvika... Jag hoppas på det bästa för dig (och alla andra här också naturligtvis) och att du snart kan glädjas åt att vara moster. Även om det inte känns så nu. Och tänk, era barn kommer ju vara lika gamla. En jämnårig kusin är ju toppen!
Vilka kryddor och mat har du märkt triggar/dämpar illamående?
Jag förstår dig mycket väl. Förra året fick jag ett missfall vid påsk och en vecka senare födde min syster sitt tredje barn. Det var väldigt svårt att hantera för mig.
Men ta inte ut nån olycka i förskott. Försök att tänka positivt. Styrkekram från mig
Hmm, det som triggar har jag inte riktigt kommit underfund med men jag misstänker starka kryddor, tycker jag märkt det efter tacos t ex, och även om något är väldigt sött typ riktigt söta bakverk. Men det borde vara fler saker tycker jag, kanske mer specifika kryddor?
Det som dämpar är lättare: banan (funkade dock inte alls förra gången, då kändes det bara kvalmigt), clementiner, kallt vatten med lite äppelcidervinäger i, kall Loka Crush, riskakor med chiafrön och havssalt, salta potatischips, salta katten (tablettasken), äppeljuice mm.
Samma här...orkar INGENTING! Hoppas det vänder, annars får jag gå ner i tid på jobbet...