Vi som äntligen är gravida efter IVF/ÄD 2014/2015

Kelsson: Ja, det är ju så jag känner. Har ett jobb som innebär många arbetskamrater, ofta olika från dag till dag, och mycket kontakt med många olika människor. Väldigt varierande arbetsuppgifter och arbetsbelastning från en minut till en annan. Eller så är det lugnt i ett par timmar men det vet jag ju aldrig i förväg. Så förutom stress när det väl är mycket att göra är det också en ständig beredskap för att det plötsligt utan förvarning kan bli väldigt mycket att göra. Det som gör att jag älskar mitt jobb i vanliga fall är det som jag inte fixar just nu... Vill helst bara sitta i ett rum för mig själv och fixa med något som inte kräver så mycket tankeverksamhet, då hade jag klarat att jobba ett par veckor till.

Haha, känner igen det. Jag är vanligtvis lugn och sansad men har haft svårt att behärska mig där i mitten nånstans med hormonpåslaget som var. Mina närmsta kollegor hade väldigt roligt åt det eftersom det var så stor skillnad mot hur jag är annars...

Zaq: Kan tyvärr inte hjälpa dig med din fråga. För mig upptäcktes hypotyreosen vid fertilitetsutredningen så jag har ätit Levaxin sedan dess och kommer få fortsätta att göra det även sedan. Fick justera dosen förra graviditeten och det var väldigt svårinställt efter förlossningen. Den här gången har jag legat på samma dos hela tiden och förra provtagningen visade att jag ska fortsätta med den till förlossningen. Det borde inte vara någon fara att ta under amningen, det är ju ett hormon som finns/ska finnas i kroppen. Så länge ditt TSH är på en bra nivå. Kanske skillnad dock om du egentligen inte behöver det? Utan att veta, det är bara vad jag tror, så går det nog inte riktigt att jämföra med mediciner. Det är ju inte medicin på det sättet i o m att hormonet redan finns i större/mindre mängd i kroppen. Det är ju liksom inget främmande som tillsätts om du förstår hur jag menar. Men igen, jag är inte utbildad inom detta, det är bara hur jag själv funderar kring det.

Jag ligger precis en månad efter dig zaq. Kan känna mig lite stressad över att det är så kort tid kvar, det har gått så fort den här gången och jag har inte riktigt hunnit med. Vill hinna använda fler gravidkläder (jättefånigt, jag vet), känna fler sparkar osv. Det här är med största sannolikhet sista gången jag är gravid och jag känner mig inte redo för att aldrig vara det igen trots att jag egentligen blir ganska påverkad av en graviditet med illamående t ex och nu är jag sjukskriven. Konstiga tankar som far runt och jag förstår mig inte riktigt på dem för jag är inte heller den typiska bullmamman så jag tror inte jag orkar med fler än två barn. Vill kunna ha lite egentid och kunna resa och sånt som är svårt med fler barn...

Grattis Lokattis! Skönt att allt ändå gick bra till slut!

Grattis Kelsson! Oj vad läskigt, skönt att det slutade väl!

Grattis till sonen emeliearcen!

Emeliearcen: Med dottern var det rätt tungt i början. Hon ville vara nära och åt ofta och varje kväll fick jag nästan ångest för att jag inte visste om jag skulle få sova nånting den natten. Jag satt upp i sängen och halvsov med henne vid bröstet till runt 03, först då kunde jag lägga ner henne och få sova till 05 när hon ville amma igen. Hon sov i ett babynest mellan oss och efter ett tag lärde jag mig att amma henne när hon låg där i så hon somnade där och jag slapp lägga ner henne. Jag liggammade också så jag kunde slumra lite samtidigt. Men hur jobbigt det än är i början så vänder det! Det går längre tid mellan amningarna och de sover bättre. Det är bara att stå ut den första tiden, det blir bättre och enklare!

Jag tycker också det känns overkligt allt som oftast. Det har gått så snabbt! Mentalt är jag fortfarande nånstans runt v 24 eller så och verkligen inte i v 34! :-O Förra veckan växte magen jättemycket, sådär så att andra såg det. Från att ha legat strax över den nedersta normalkurvan gjorde den ett skutt nästan upp till medelkurvan. Och det känns mycket tyngre och otympligare nu, svårt att hitta bekväma sätt att sitta och ligga på och har jag suttit på huk behöver jag nästan dra mig upp i nåt för att öht komma upp. Bebisen har legat lite konstigt också, tvärsöver magen liksom. Har känt sparkar och en liten fot på ena sidan och lätta smekningar och buffar från händerna på andra sidan fast inuti mot ryggen (och urinblåsan, mindre skönt...). Märklig känsla. Har varit på TUL också och barnet vägde helt normalt för tiden, så skönt!

En lite rolig grej: Normalt sett är det jättekallt att sätta foten mot låret, nu däremot är det tvärtom; jättekallt att få låret mot foten. Sover mestadels utan täcke och är ändå varm.

Hur har ni andra det med er inre kamin? Vill ju egentligen ha sol och värme på sommaren men mår just nu bättre av lite svalare väder... Hoppas ändå på att sommaren ska komma på riktigt nu även om jag inser att jag kommer få tillbringa den i skuggan i så fall.

Ho ho! Är det någon kvar härinne eller har ni fint väder där ni är?

Går in i v 36 imorn och är fortfarande inte helt med på att det är så nära nu. Förra veckan började jag läsa i en förlossningsbok men jag fick sluta, kände att jag inte alls var där mentalt. Dock har det gått bättre de sista dagarna men det var nog först idag när jag tog fram pyttekläderna och sorterade dem i byrån som det kändes verkligt på riktigt. Jag kommer få en sån sjuk tvåbarnschock!

Fröken Smilla: Du verkar ha valt rätt veckor för din semester. Skönt med lite riktig sommar äntligen men oj vad fötterna svullnar! :-O

Zaq: Har inte blivit igångsatt med Cytotek så kan tyvärr inte hjälpa dig med din fråga.

Ego: Har en liten i magen som vänt sig från säte till tvärläge till huvudet nedåt och nu tillbaka till tvärläge så nästa vecka blir det vändningsförsök. Hoppas så på att den vänder sig rätt igen och annars att vändningsförsöket lyckas. Vill helst inte behöva genomgå ett kejsarsnitt så just nu är jag både ganska ledsen och lite orolig.

Grattis zaq! Vad skönt att du slapp igångsättning.

Tråden du tänker på heter ungefär "Vi som fått barn efter ivf/äd". Du hittar den lätt, skrivs flitigt i den så den brukar ligga högt upp i listan.

Zaq: Såg nu att länken till tråden finns i trådstarten.

God fredag på er alla!  Hur mår ni?

Jag har varit på vändningsförsök i veckan men till min stora lycka hade den lill* vänt sig rätt själv! Utan att jag märkt det! Nog för att det är en hel del aktivitet i magen men jag blev ändå överraskad. Och väldigt lättad! Förhoppningsvis får jag nu gå igenom en vanlig förlossning till och slipper kejsarsnitt, håller tummarna för det.

Dock har blodtrycket gått upp och för första gången denna graviditeten hade jag protein i urinen. Har även en massa vatten i kroppen. Dricker och dricker men kissar väldigt lite. Det är som att kroppen suger åt sig allt som en svamp. 

Det utvecklade sig till preeklampsi, svår sådan dessutom, så jag blev igångsatt. Det hela slutade med kejsarsnitt och även om det inte var vad jag ville så är jag i efterhand så glad och tacksam att allt gick bra med oss båda. En liten flicka fick vi.

Tack Bell, Kelsson, Fröken Smilla och lisodan!

Det är först nu några dagar efter förlossningen när det har fått sjunka in lite och jag har läst journalen som jag börjar förstå hur sjuk jag var... Och det är inte förrän nu i efterhand som vårdpersonal, bm och läkare har börjat använda orden "svårt sjuk". Usch, det kommer ta ett tag att bearbeta... Men det hjälper ju att allt hela tiden varit bra med vår dotter.

Hej!

Hur är det med er, ni som är kvar i tråden? Du kan inte ha långt kvar, om du inte redan fött, lisodan?

Förstår att du är frustrerad. Hoppas det drar igång snart så ni får träffa ert barn.

Det går bara bra med vår lilla. Hon är en betydligt enklare bebis än sin storasyster... Det är mestadels roligt att vara tvåbarnsmamma. Ibland kan jag bara stanna upp och känna hur oändligt glad jag är att det blev så bra till slut. Tänk att vi fått två barn! Fast jobbigt är det ju emellanåt såklart, lite tid för en själv just nu. Oavsett hur jobbigt det kan vara så är ändå grundkänslan ren glädje över min familj.

Stort grattis lisorna och Fröken Smilla! Så skönt att allt gått bra!