Bostad och bostadspolitik - Hur kommer det sig...?

Tillägg:

Markkostnaden blir förstås lägre utanför Stockholm, men själva byggandet lär ju kosta lika mycket ändå, oavsett läge.

Det viktiga i sammanhanget borde vara hur stor del dessa 80 lägenheter är av alla BR-lägenheter som säljs under året samt om dessa 80 köp påverkat försäljningsstatistiken på årsbasis på en betydande nivå.

Du menar att stora byggbolag bara har kontor, adminstration och anställda bosatta i Stockholm tillfälligt för ett enstaka byggprojekt i Stockholm? Jag är rätt säker på att så inte är fallet annat än för arbetsledingen på plats, för vilka man ställer upp baracker. Antingen har man detta i de större städerna permanent eller så har man det inte alls i flera städer utan bara i en stad, oavsett var man bygger, alltså inte en kostnad som följer byggprojektets plats.

Samtidigt får man inte själv äga sitt boende som lösning på bostadsbehovet om man vid något tillfälle hamnar i en sitation där man behöver söka ekonomisk hjälp, då ser kommunen att man hellre blir utan bostad.

Du missar min poäng. Det är ju kostnadsskillnaden specifikt för att bygga i Stockholm som är intressant. Om ett byggbolag har ett kontor i Stockholm oavsett var de bygger så är ju inte Stockholms kontorshyror en merkostnad i det enskilda byggprojektet.

Du undviker mina frågor (understruket nedan).Ja och hur har den påverkats av tillgången på bostäder?Storlesbehovet utgörs främst av familjens storlek och inte inkomst. Folk måste ju ha råd att bo själv också, med barn, den ena inkomsttagaren pluggar, är arbetslös eller föräldraledig.

Vad är "billigare" lägenhet, en liten lägenhet i gamla hus i mindre attraktiva förorter?
Positiv segregation?
Hur kommer städer/orter utvecklas på längre sikt utefter ett system med marknadshyror? Kommer det att byggas alls i/runt en stad som Södertälje? Vem kan motivera sig att betala 15 000 för en tvåa eller upp till 20 000 för en fyra i Södertälje?
Var kommer skolorna, arbetsplatserna och köpcentren att finnas?Det handlar inte om att snåla utan om den sammantagna bilden av inkomst, skatter och kostnader.
Vi har redan hög bostadskostnad internationellt sett.
Vi har en av världens största skattetryck.
Vad blir det över för var och en att leva på? Naturligtvis mindre för den med lägre inkomst.
Jag ser inget utrymme för att betala mer för boende, om inte inkomsterna ökar.Varför, för att du tycker det?

Om marknadshyror råder och konkurrensen fungerar så kommer hyran att följa efterfrågan, inte vad du tycker att det ska kosta.

Du undviker fortfarande frågan som om du hela tiden vill styra under vilka förhållande marknaden verkar under.
Kommer de privata bolagen att bygga sin del om allmännyttan bygger så "breaking point" nås?
Är det kanske så att de privata bolagen vill styra byggandet utan att politiker lägger sig i, så att de kan maximera sina vinster istället för att bygga efter behov!?

Marknadshyror är inte att ta ut den hyra "man vill" utan den folk är beredda och kan betala.


.

Hade det funnits tillräcklig och fungerande konkurrens borde inte hyresregleringen vara ett problem.

För att om tillräcklig konkurrens finns så tävlar bolagen i att leverera efter efterfrågan och till fördelaktiga priser för kunden, istället för att tjäna pengar på att begränsa byggandet. Det blir liksom en privat variant av planekonomi när konkurrensen är för dålig.

Jag tycker det är lite ironiskt när fastighetsägarföreningen går i bräschen för marknadshyror och när en moderatledd kommun inför marknadshyror så har den lokala fastighetsägarföreningen inte längre råd med hyran för den möteslokal de använder...