Begraver du djuren i kista?

Nej vi kremerar våra djur och gräver ner askan. 

Vi har låtit kremera våra djur (individuell kremering som ordnas av djursjukhuset). Vi har då valt en fin urna som vi begravt askan i.

´Här förklaras det precis vad som hänt för barnen (viss censur på vidriga detaljer)
Barnen får vara med och begrava djuren men vi har ingen kista utan brukar lägga dom i en gammal tröja eller lakan beroende på storlek.

Det märks att mina barn har växt upp med morföräldrar som har gård för när gammlamormor dog så tyckte sonen 6år att "då kan morfar gräva ner henne med traktorn"
Inget drama här inte 

Jag tror att det blir lättare för barnen om dom lär sig från början och att man inte gör det mer dramatiskt än nödvändigt?!
Har katten blivit påkörd så säg det. Man behöver ju inte tala om att den blev köttfärs eller led.
Dog hamstern så säg som det är. Den blev gammal eller sjuk.
Det är så när man har djur. Oftast dör dom före oss.
Det är okej att bli ledsen och sakna dom.
Mina två förstår vad som händer, är ledsna och saknar djuret men inser att det inte kommer tillbaka och släpper det ganska fort.
Kompisens min är sååå försiktig, ska skydda sina barn och linda in allt. Det gör bara saken värre.
Barnen är helt förstörda för dom märker att mamman tar illa vid sig och den onda cirkeln är igång.

vi begravde vår katt på en djurkyrkogård, eller en fin plats nere vid vattnet där fler har begravt sina djur.

Maken snickrade ihop ett kors där vi skrev hans namn, så gjorde vi även med hunden som jag hade tidigare.

vid vattnet fast med en blomma, som blommar varje vår/sommar

Varför menar du att just kistan är viktig TS? Det blir väl inte mer högtidligt med en kista (som sen tar lång tid på sig att förmultna tänker jag)

Vi begraver de i en kartong eller inlindad i ett lakan. Barnen får vara med om de vill, jag har alltid berättat innan ett djur måste avlivas så att de får säga hejdå. Vi var tvinga att ta boer en katt för tre veckor sen, äldsta sonen (8 år) gjorde ett kors alldeles själv och skrev "här vilar rumlis världens finaste katt" på. Han är begravd i trädgården.

När vår hund dog snickrade maken en kista. Det var hans sätt att komma undan lite och banka av sig lite ilska och sorg utan att barnen såg.
Sen fick alla barn (16, 13 o 5 år) skriva en hälsning/sitt namn/rita en bild på lockets insida.
De valde ut några av hundens favoritsaker och några små personliga saker från dem själva och la det i kistan.
De klippte också en varsin hårlock från honom som de sparade.

Vi begravde honom på vår tomt och hade gravljus tända hela första dygnet.

Det var otroligt ledsamt men ett väldigt fint avsked.

Är det här en marknadsundersökning för djurkistor?

vi har "begravning" när våra husdjur dör - har dock aldrig köpt en kista, ser ingen anledning till det.