Hur mycket ska jag engagera mig?

Jag väntar barn tillsammans med en kille. Vi är inte ihop utan mer som friends with benefits. Jag känner att det är jävligt mycket vi skulle behöva lösa mellan oss. Bland annat vårdnad och umgänge. Jag vill heller inte utesluta honom från diskussioner om namn eller val av barnvagn osv. Han säger att han jättegärna vill vara med och han har stora planer på hur bra allting ska bli sen när bebis kommer (näst intill orealistiska) problemet är att han visar någonting helt annat.

Det är två månader kvar tills jag ska ha och jag är fortfarande inte ens säker på om jag vill ha med honom på förlossningen. Det skulle kännas taskigt att neka honom för det är så självklart för honom att han ska vara med, samtidigt gör han inga ansträngningar alls för att jag ska känna mig tillräckligt trygg med att ha med honom. Jag har varit med om en våldtäkt tidigare och en mycket svår förlossning med mitt tidigare barn som gör att själva förlossningen i sig är skrämmande för mig. Den här killen bor dessutom 3 timmars resväg härifrån och verkar ha någon slags plan på att bo hos mig kring förlossningen och efteråt. Något som jag inte alls känner mig bekväm med. Men återigen - inga ansträngningar för att jag ska känna att det kanske kan funka. Och han vill inte prata om något "det löser sig när vi kommer dit" säger han.

Han vill komma hit nu under graviditeten, men kommer och går som gubben i lådan. Något som jag inte alls behöver just nu. Så fort jag pratar om mina känslor, skriver till honom eller ringer honom så blir han obekväm och det känns som att han tystar ihjäl det antingen genom att byta samtalsämne eller inte svara alls. Gör jag fel mot mitt barn om jag inte ställer upp på killens gubben i lådan tankar om umgänge, förlossningen eller ens nu under graviditeten? Gör jag fel om jag kör över honom vad gäller barnvagn, namn och sånt?