Plötsligt händer det! Gravid, utan IVF, trots flera års försök. Några fler?

Hej!
JAg har också precis plussat! Ofrivilligt barnlös sedan 3,5 år, 37 år gammal. Oförklarlig barnlöshet med inslag av ålder, lätt pco och min övervikt. Blev gravid i somras med hjälp av pergotime, men tyvärr slutade det i ett utomkved v 9-10 och en akut operation där min ena äggledare blev bortopererad (så sedan dess även en tubulär faktor). Då jag var överviktig, var jag tvungen att gå ner i vikt inför ivf. Så sedan i somras har jag gått ner 15 kg, och vi skulle precis börja med ivf nu i februari när min mens skulle sätta igång. Förra veckan köpte jag hem alla hormonpreparat.
Men min mens var någon dag sen, vilket den aldrig är. Så jag testade med ett gammal test jag hade hemma sedan i somras, och trot eller ej, det var ett plus!!! Nu har jag testat med digitalt också, gravid v 1-2.
Är lite chockad minst sagt, men om detta går vägen utan missfall eller utomkved i andra äggledare är jag otroligt tacksam för att vi slipper ivf-cirkusen...

Ni som har pco; en del verkar ju ha prövat låg-kolhydratskost (tror starkt på detta, har kört med detta själv). Min läkare på carlanderska satte faktiskt in Metformin till mig. Metformin är diabetes typ II medicin som sänker insulinhalten i blodet, vilket har betydelse vid PCO. Jag har inte diabetes, men detta skulle vara en hjälp för bättre hormonbalans och ägglossningar. När jag blev gravid i somras stod jag på metformin också. Denna gången hade jag gått på nutrilett-diet i typ 2 månader (!) så jag kan tänka mig att man inte hade högt blodsocker direkt...

Om allt går vägen den här gången har vi BF ca 19 okt. Tänker behålla hormonpreparaten i kylskåpet, för går graviditeten åt pipsvängen kommer vi nog inte undan ivf..

Jahapp. Lyckan blev kortvarig för oss. Vår graviditet var jättejobbig. Inte att jag mådde dåligt fysiskt, men psyket har fått sig en knäpp. Vid första VUL (fick ett tidigt i vad vi trodde var v 6 pga tidigare utomkved) trodde inte gyn att det var äldre än 4 v. Detta var typ omöjligt, för vi var ganska säkra på när ägglossningen hade varit. Sorg- var det ett missfall eller nytt utomkved på gång? Blodprov, hcg togs. Detta steg normalt! Ett nytt u-ljud, och se där! Ett tickande litet hjärta, embryo på rätt plats! Lite mindre gången än vad vi trott, men ett tickande hjärta är väl bra!. Nytt blodprov hcg samma dag. -hade sjunkit 1000 enheter (borde ha stigit till det dubbla) Sorg. MA på gång?? Nytt hcg och nytt u-ljud: Glädje, parveln hade vuxit och hjärtat tickade på!. 7+2! Ytterligare 1,5 v. Börjar komma lite blödningar, men det kan ju vara normalt i v 9? Nä, blödningarna tilltar- nytt akut VUL. Det visade sig att vi hade enäggstvillingar som låg i samma fosterhinna, nära varandra. Kan till och med ha varit siamesiska tvillingar. Det ena hade dött vid 6 + 2 (vid andra VUL då HCG sjunkit). Det andra kunde inte överleva då det lilla hade dött och "störde" i samma fosterhinna. Dog 8+0. Så nu sitter jag här med blödningar, livmoderkramper och väntar på att få fram mina älskade, efterlängtade embryon. Nästa v blir det cytotec och eventuell skrapning. Och sedan väntar väl IVF-svängen igen. Är så enormt ledsen och vet inte hur vi ska orka.

Så om det nu är så att vi först inte ska bli gravida trots att de inte har hittat nån orsak till infertilitet, och därefter förlora graviditeterna på konstiga sätt så har vi nu klarat av :
1 Utomkved med akut operation, bortopererad äggledare
2. MA (det ena fostret)
3. MF (det andra fostret)
4. Enäggstvillingar i en fosterhinna
5. Ev siamesiska tvillingar

Undrar om vi inte ska köpa en lott snart...

Ursäkta ett ledset/argt/ironiskt inlägg, men det är så jag känner just nu. Hoppas bara att det kan finnas några mirakel kvar att hända, så att vi får uppleva magin med lyckad graviditet och barn. .... och jag som alltid har önskat mig tvillingar...

Lycka till allihop!