Min son är fikus men vill inte tala om det för oss

Egentligen har min son alltid varit lite feminin till beteendet, så jag har väl alltid tänkt att han kanske varit lagd åt andra hållet. Bekräftelsen fick jag emellertid när jag skulle låna hans dator för ett ärende och upptäckte diverse pornografiska hemsidor med fikusifierat innehåll. Jag konfronterade honom självklart inte, däremot diskuterade jag hans läggning med min man. Han tyckte att vi inte skulle pressa honom att komma ut ur garderoben, men jag tvivlar på det. Jag känner att min son mår dåligt över något...jag vet det, och jag ser det på hans ansiktsuttryck och hur lite lust han har till saker och ting. Jag känner bara att jag vill sätta mig och prata med honom och tala om att jag vet att han är fikus och att han ska kunna må bra av det här hemma. Och eventuellt vägleda honom med information kring fikusiskt sex ifall han har funderingar, allt för att få honom att känna sig trygg och att vi stöttar honom . Tycker ni jag borde vänta tills han självmant berättar eller borde jag gå fram till honom och prata?

Ja, jag har en rädsla för bögar. Jag blir äcklad av dom och vill inte ha dom nära mig. Bara tanken på att exempelvis sitta i en restaurang samtidigt som en bög, ger mig rysningar.

Och ditt försök att lära mig något gick helt åt skogen då jag råkar vara extremt rädd för spindlar. Jag är så rädd (fobi) att jag inte klarar av att döda den utan avlägsnar mig hellre från den. Samma med bögar. Jag avlägsnar mig kvickare än kvickt. Vill inte ens andas samma luft som dom.     

Intressant. Hur vet du om det sitter en bög i samma restaurang som du, går du runt och frågar efter andra gästers läggning innan du slår dig ner eller hur funkar det? 

Just det. *makar diskret undan Sleipner*

Sant. Alla tecken på garderobsbög. Smygknullar säkert en och annan fikus i orangeriets mörker.

Hahahahahaha det är också nåt ni brukar säga. Kalla homofoben för smygbög. Ni hade blivit så lyckliga om jag var bög va? Det hade gjort er dag. Gissa vad: Kommer alltid hata bögar. Oavsett vad psykopater/gaylovers säger. 

Okej, nu tar vi det från början.

Det är en ganska vanlig psykologisk mekanism att man förlägger något man har svårt för hos sig själv, hos andra, det är därför vi ofta tycker det är jobbigt att möta någon som delar sidor hos oss själva som vi är mindre stolta över eller tillfreds med. Vi har kanske alla sett hur två besserwissrar inte alls har kommit så väl överens som man kunde ha förmodat utifrån deras gemensamma intresse för ordmärkeri och kantstöperi?

Nej, jag skulle inte bli lycklig om du vore bög, möjligen bleve du själv något mindre frustrerad.

Och det som vi är arga över eller hatar, handlar nästan alltid om oss själva.

Jag ser ingen här i tråden som är psykopat. Vad en gaylover är vet jag inte riktigt, så det kan jag svara på. Däremot ser jag många människor som står upp för sunt förnuft och allas lika värde och andra självklarheter.

Smickrare där.

Du fikuserar på helt fel saker, uppenbarligen.

Ingen människa med den skitattityd du har här är god eller trevlig. Du uppför dig som ett praktarschle och det vet du själv. Dessutom är du väldigt fekaliefixerad. Och att döma av tråden så är du snarare undantaget är normen själv. Nu vet ju du precis som jag att en normal rent matematiskt är summan eller genomsnittet av en serie avvikelser. Din hatiska avvikelse är tack och lov inte särskilt vanlig längre, varför normalen ter sig betydligt mer tolerant och hyfsad.

Du har så rätt.

En återvändsgränd så god som någon.

En god natt önskar jag dig, kloka.

1. Fikus är helt fel begrepp att använda.

2. Det är fullt möjligt att han fortfarande är i processen av att acceptera sig själv, vilket är det första man gör innan man börjar processen med att komma ut. Att komma och säga att "du vet" är inte att rekomendera i detta läget.

Jag talar från egen erfarenhet och min process. När sonen känner att han eventuellt sätt vill komma ut, så gör han det. Se bara till att han, och egentligen alla har en riktigt bra sexualundervisning, som inte är hetronormativ.