Gravid och röker cannabis.

Hej!

Vill berätta min historia. Jag har ända sen jag blev gravid spytt 5-25ggr per dag. Har åkt in och ut på sjukan för att jag fick ketoner och blev jättesjuk. Har testat ALLA knep mot illamående, alla mediciner man får. Fick diagnosen Hyperemesis http://sv.wikipedia.org/wiki/Hyperemesis_gravidarum. Tillslut då inget hjälpt mig fick jag utskrivet en medicin som cancerpatienter får efter strålbehandling osv. Starka tabletter som det inte finns ordentliga forskningar på, hur dom påverkar fostret. Jag hade sådan ångest över att ta dessa tabletter men fick välja mellan pest eller kolera då jag allvarligt talat hade hamnat permanent på sjukan om jag inte tog dessa.  Sen testade jag att använda cannabis. Det räckte att jag rökte en/två jointar på kvällen så slapp jag det värsta illamåendet under hela resterande dag. Inte ens den starka medicinen jag fick utskrivet gav mig detta resultat.

När man mår såhär dåligt som jag mår/mått så letar man efter allt som kan hjälpa en. Jag är väl medveten om att det inte finns forskningar som säger till 100% att det inte är farligt för barnet. Lever med ångest varje dag för att jag kanske utsatt mitt ofödda barn för detta. Men ibland måste man välja. Hade jag inte rökt så hade jag mått ännu sämre och som ni kan se ang min diagnos så är det farligt och riskfyllt för barnet. 

Nu vågar jag dock inte röka mer då jag är sjukt rädd att det ska bli komplikationer under förlossningen som kommer avslöja att jag rökt och sedan förlora mitt älskade barn för. Rökte min sista joint igårkväll.

Fråga till er som VET. Hur lång tid tar det innan ämnena går ur kroppen? Jag är i v30 nu. Kan jag på något sätt snabba på processen? Hört att citron (syran) ska påskynda? 

Jag har legat inne med dropp, flera ggr och det hjälpte för stunden. Men jo det är visst skadligt för bebisen att ha denna diagnos. Det är farligt för bebisen om jag spyr så mycket så jag inte får behålla någon mat (näring). Det är farligt med den ångest och stress som det ger en. 

Tack för dina lugnande ord! Jag tänker göra allt jag kan för att inte röka mer. Vågar inte ta risken att dom skulle ta barnet ifrån mig. Dock är det svårt då denna diagnos gör att jag inte kan leva normalt. Minsta lilla ansträngning eller stress så börjar jag spy, och just nu har jag ganska mycket stress då pappan till barnet bråkar med mig hela tiden, kommer och går och tar inte sitt ansvar. 

Så om det skulle hända något under Fl så tar dom inte drogtester eller andra tester som skulle kunna visa positivt på cannabis? Alltså dom kan inte bara råka se det för att dom tar andra tester?

Kanske dum fråga, men varför vill man ändra färgen på urinen? 

Tyvärr har det vart lite tobak inblandat också. En fråga om det. Blir det ännu farligare med tobaken om man blandar den med cannabis, eller är den lika farligt som vanligt "bara"?

Ja med tanke på att jag använt cannabis så tror jag att det är mindre skadligt än att fortsätta ha alla symtom av diagnosen. Annars hade jag aldrig tagit det. Pest eller kolera som sagt.

Tack tack tack! Det är just det. Jag använder det som en medicin. Jag uppskattar inte ens det lilla rus som blir. Jag rökte en del innan jag blev gravid, och hade precis innan jag blev gravid bestämt mig för att sluta då jag inte fick ut något av det. Men sen fick jag veta att det kan hjälpa mot illamåendet och aptiten så jag testade igen. Inte stora mängder, men såpass att jag äntligen kunde börja bete mig mer normalt, slippa spy hela tiden, kunna äta, sova osv. 

Jag är mest rädd för hur folk i min omgivning skulle reagera på om detta kom fram. Har en del som brukar själv och en del som ser det som satans påfund. OM de

Oj råkade skicka iväg innan jag skrev klart.  

Om dom skulle komma på att jag rökt, är det då något som personer i min omgivning skulle få ta del av? 

Med tanke på att dropp endast tog bort ketonerna och inte själva illamåendet och alla spyor så hjälper det inte på det sättet. Sen ville dom inte ha mig inlagd på heltid. För trots diagnosen ansåg dom mig inte såpass sjuk. Dom sa bara hela tiden att detta kommer gå över. Du kommer sluta må såhär dåligt i den veckan, den veckan kom och dom skjöt upp det till "den"  veckan. Man blir inte tagen på allvar när man är gravid, för man är inte sjuk utan bara gravid. Jag har haft två likadana graviditeter innan och jag vill inte hamna där igen. Det är ju inte bara fysiskt man mår dåligt utan det sätter sig tillslut på psyket.

Ang igångsättning. Nej jag får inte det. Redan frågat och det fanns inte på kartan. 

Nej precis, skrev ju det. Att dom inte anser mig såpass sjuk. Trots viktnedgång och hade 4+ i ketoner varje gång jag kom in. Jag hade heller inte orken att kämpa för min rätt. Vad ska man göra när man inte får den hjälpen man behöver av vården? Ligga hemma och riskera att dö?