Min familjs ''heder'' går framför allt..
J a d e d skrev 2013-12-29 22:46:11 följande:
Nej Sverige är inte rustat at all för den sortens problem, vi har inte tillräcklig kunskap och högst troligvis inte tillräckliga resurser för att ta hand om hela världens offer för hedersvåld.
Nej det kommer aldrig gå att programmera om sådana hjärnor till att upphöra slakta sina döttrar.
Som sagt, vi kan inte lösa alla problem i världen. Tack för dina åsikter ändå.
Jag har växt upp under mycket stränga förhållanden, född och uppvuxen i Sverige men fick t.ex.första gången reda på hur sex gick till vid 17åå. Åkte dagligen på stryk, giftes tidigt, fick sluta träna vid 7år. Vid 30-åå fortfarande fått världens utskällning av min far för att liten del av mitt ryggslut synts när jag knöt skorna. Jag skulle ha större, pösigare och mer kläder på mig.
Idag 35 år och mamma bekymrar sig ftf för vad släkten ska säga för att brorsan vid 28 ftf är ogift. Detta trots att hon sj giftes bort vid 13 och fick barn vid 15.
Ingen såg eller märkte min och mina systrars begräsningar. Ändå har vi bott i Sverige sedan 1960-talet.
Den här skiten är så djupt implementerad. Inget stöd hade jag och var utan pengar när jag beslutade att bryta loss från äktenskapet som var olidlig. Kan ftf höra i huvudet hur pappa kallade mig för skam.
Idag stor sorg inom mig för att vi inte har en fin familjerelation. Flyttat långt bort från dem. Ändrat mitt namn.
Jag är tillsammans med svensk man sedan 3 år å släkten tror jag ftf är singel för att jag är tvungen att hålla det hemligt för hemfriden skull.
Mina kollegor tror att jag har ett sedvanligt svenssonliv och anar inget om hur ärrad jag egentligen är.
Med det sagt hederskultur är så mycket mer vanligare än vad folk tror. Man blir häpen över hur folk lever parallella liv utan att folk i omgivningen märker det.