Väntar sommar/höstbebis i Malmötrakten
SBM skrev 2014-02-26 19:11:26 följande:
Känner mig så uppgiven på situationen på jobb. Jag har ett väldigt tung fysiskt jobb och har redan nu (v 14) problem med foglossning och ischias. (Haft sen v 8-9) Det funkar hyfsat OK att jobba om jag tänker på hur jag jobbar och inte belastar kroppen fel eller gör för snabba rörelser. Min chef hade läst in sig på foglossning och tyckte i princip att jag skulle sjukskriva mig på heltid redan nu för att inte förvärra problemen eller få permanenta "skador" efteråt. (har haft svår foglossning vid de 2 tidigare graviditeterna så han hänvisar till det) Men jag vill inte bli sjukskriven, inte redan iaf. Med de 2 andra barnen har jag jobbat 50% och varit sjukskriven 50%, vilket fungerat bra men det går inte nu helt plötsligt. (Det är tydligen inte ekonomiskt försvarbart) Så chefen hänvisar till att det inte finns andra uppgifter jag kan göra så 100% sjukskrivning är det som gäller enligt honom och hans chef. Jag har sagt att jag kommer att jobba så länge jag kan, jag får bita ihop helt enkelt. Att jobba fungerar än så länge men det är när jag kommer hem som det är jobbigt, då har jag så ont att jag bara kan sitta ner på en stol eller i soffan. Jg är jättetråkig. Orkar inte med att göra något med barnen mer än lägga pussel eller bygga med pärlor osv. Att gå på en lekplats är inte att tänka på. (den minsta behöver viss hjälp på lekplatser och jag kan inte lyfta henne)
Jag har även två arbetsledare som hela tiden kommer med gliringar om att jag borde kanske sjukskriva mig ändå (säger inget på jobb om hur ont jag egentligen har) eller om jag tog föräldrarledigt på 50% (får någon av de andra barnen) och jobbade 50%, för då kostade det inte företaget något och jag kunde ändå jobba lite, som en kompromiss. Men varför skulle jag det? Då kan jag lika bra vara sjukskriven på heltid och få 80% av min lön istället för att bara få 50% av min lön.
Sorry för ett negativt inlägg, jag är bara så frustrerad och uppgiven. Jag kommer har gravidpenning 60 dagar innan bf och där innan tänkte jag ta ut 4 v semester så min sista arbetsdag är tänkt till runt siste maj beroende på hur mycket jag flyttas vid rul.
Semester imorgon iaf då jag ska till bm för sockerbelastning. Mannen är ledig då också så vi får en familjedag ihop istället, något positivt i det hela :)
Så ledsamt
Jag är iofs snarare van vid att aldrig få vara ledig (iaf på mitt förra jobb), men i ditt fall känns det bara som dem vill ersätta dig. Och det är lättare på heltid än deltid..
Så sorgligt att familjesituationer och ens eget mående ofta kommer långt ner på prio listan hos chefer o arbeten...
Det ska bara bli lätt för dem själv alltid.
Stå på dig att jobba 50!
Jag har knappt funderat hur jag ska ta ut. Bf är 18-19 sep.
Jobb stänger v 29 och 30.
Har inte jobbat där sålänge så jag fasar för att berätta! :/