Micro skrev 2014-02-20 15:12:50 följande:
Tack för era svar. Trodde att det kanske bara var jag som blev yr, har ganska lätt för å svimma, fick astma oxå. Blev lite stressad o ringde sambon som är i Stockholm, mina vanliga livlinor vet inte om ivfen:( Idag kommer han hem så då är jag inte ensam.
Funderar starkt på att berätta för bästa vännen, hon vet att vi försöker men inte att vi gått vidare m ivf. Samtidigt vill jag inte berätta för jag vill inte ha frågor on hur d går. Men det kan jag ju säga till henne o att jag berättar hur det går när jag vill. Känns som om jag ljuger när jag inte berättat för henne o mamma, berättar vanligtvis allt för dem. En annan gång hade jag inte tvekat att ringa den om jag blivit yr, dom har gjort utryckningar förr:) vilka problem man har....
Jag förstår din situation mycket väl.
Min man har varit öppen om vår ivf på sitt jobb och till en nära vän, själv har jag haft en vän och även min äldre syster till viss del eftersom även hon genomgått en ivf-behandling för några år sedan.
Men min mamma vet ingenting och inte heller mina kollegor, dock vet min chef numera pga av en sjukskrivning under hösten efter ett tungt missfall.
Jag håller med dig, man vill slippa vissa frågor från en del och ibland bara prata om det på egna villkor när man själv tar upp det.
Det är en tuff resa utan tvekan och en riktigt stor påfrestning på alla sätt och vis!