sesanka skrev 2014-01-24 05:36:18 följande:
Ber redan nu om ursäkt för mitt negativa inlägg. Har många tankar som far omkring i huvudet. Gjorde skrapning igår. Som om MA inte var nog så skickades resterna till en patolog för undersökning. I bästa fall hittar dom inget konstigt, får provsvar om sex veckor, och då kan jag kontakta ivf kliniken och boka tid för vårt nästa ivf försök med FET. Är det mola/druvbörd så kollar de om den innehåller cancer. I bästa fall är det mola utan cancer och då får vi göra nästa ivf försök 6-12 månader senare. Är det mola med cancer ska jag genomgå lungröntgen och cellgifts behandlingar och då är ivf försöken uppskjutna på obestämd tid. Jag försöker tänka positivt men jag är pessimisten i familjen. Möjligheten för att ens få en 2014 bebis känns nästan som en omöjlighet. Kan ge mig fasiken på att om alla provsvar är bra så kommer ägget inte överleva upptiningen. Har försökt att vara stark men sorgen behöver bearbetas. Till och med min make har gråtit mer och är orolig för mig eftersom jag inte brukar ha svårt att uttrycka känslor. Känner mig bara så tom just nu. Önskar jag hade någon att prata med men alla runtomkring mig är sådana som bara behöver sniffa på ett par kalsonger och så är de med barn. Nej, det ska bli ett positivt provsvar om sex veckor och det kommer att bli en vinter/vår bebis. Har vi väntat över tre år på att få en liten kan vi vänta några månader till. Hoppas ni andra mår bra trots sprutor och hormoner. Jag håller både tummar och tår att ni lyckas få ert lilla underverk efter alla besvär :)
sesanka, jag tänker på dig ofta. Jag är hemskt ledsen för din skull. Du har all rätt att vara upprörd, ledsen och besviken och det är inget konstigt att du känner som du gör, så be inte om ursäkt för det. Att hantera ett MA är jobbigt i sig och att få beskedet tillsammans med misstanke om ytterligare komplikationer är förstås ännu tuffare att bära.
Låt oss hoppas att det inte är mola. Vad jag förstår är det ovanligt. Av fallen med mola är de med elakartade celler ännu ovanligare.
Det finns en person i vår medlemsgrupp som har haft mola med komplikationer. Hon skrev att du är välkommen att fråga henne vad som helst. Jag skickar dig hennes användarnamn i ett privat meddelande.
Du kan säkert också få samtal via IVF-kliniken (de brukar erbjuda ett samtal?) eller via den ordinarie vården som kan hjälpa dig att få vädra ut vad du nu går igenom - om du nu vill det. Ta chansen och gå dit. Ta din man i handen och gå tillsammans. Om du inte orkar ordna samtalet, be din man att ringa samtalen och ordna en tid.
Ge inte upp. Det blir säkert tillökning till slut! Låt oss hoppas att det här är den sista uppförsbacken. Ni grejar den!