Utskälld av svärmor!!

Men du talar som om din linje är den enda acceptabla.
Det finns fler sätt än ditt att uppfostra barn. Det blir folk av de allra flesta, trots det. Sluta förhärliga din egen tradition! 

Vi talar om 5-åringar, inte vuxna. De flesta barn beter sig inte likadant när de är 18 som när de är 5. Eller brukar du se 18-åringar med napp?

 Det har jag inga synpunkter på alls! Det beror ju helt på omständigheterna. generellt finns väldigt mycket i barnuppfostran som är viktigare än det exempel du drar upp och ondgör dig så mycket över. 

När man blir vuxen minskar det där behovet ganska kraftigt. Då vill man vara självständig och fatta sina egen beslut kring sina barn. Så du skjuter rätt långt från målet med detta.

Precis allt, kort sagt. 
Själv lägger jag mycket vikt vid att försöka ge mitt barn en grundtrygghet och balansera hans behov mot mina (även om hans alltid går först). Vad han gör med maten är en petitess i sammanhanget.
Faktum är att jag träffade en barnpsykolog för några månader sedan som betonade vikten av att små barn leker med maten. Personligen låter jag min son göra vad han vill med smörgåsen. Ibland är det en grävskopa, ibland en lyftkran. Härligt vilken fantasi barn har! 

Min son är 3,5 år.
Och fortfarande kommer bordsskick och "hyfs" långt ner på prioritetslistan. Det är helt enkelt inte viktigt. Det må vara en större fråga för andra, eftersom det är det enda av mitt barn som folk ser på tex en restaurang, men för mig som förälder är det en non-issue, efter all annan motorisk, psykisk och intellektuell utveckling. Det är ju den enklaste biten! Ditt prat om analoga exempel förstår jag inte alls?

Med 'självgod' menar jag med den självklarhet som dessa personer yttrar sig om andras barn och omständigheter, utan att tillåta några nyanser. Och jag är inte alls säker på att de alla är föräldrar. 

Jag vill också min son väl. Just därför lägger jag energi och vikt vid andra saker än bordsskick.  

Jomen det är ju klart att arbetslöshet har med slappt bordsskick att göra... Det är ju på lunch med chefen som det avgörs om man får jobbet eller inte! Eller vänta, på mitt jobb förväntas jag logga in och kolla av mejlen även när jag är ledig och käkar lunch. Där föll den teorin!

KL
Det kanske bara är jag, men jag får alltid en känsla av att de som går på hårdast om dagens ouppfostrade ungdomar och andras hemska ungdjävlar själva verkar rätt otrevliga överlag. 

Jag kan ju se tex på min man - som är professor och får inbjudan till nobelfesten - att han tillhör gruppen som du förmodligen skulle gissa gick arbetslös. Han skiter fullständigt i svenska medelklassens koder. Det har aldrig varit ett problem.

Ja, tänk om han gick i pappas fotspår och blev nominerad för nobelpriset. Vilken tragedi.
Vem är du att yttra dig, förresten? Vad har du åstadkommit för mänskligheten? 

Åh, du menar om det har retat upp medelklassiga svenskar?
Ja, det är mycket möjligt, men det är ingenting jag känner till. Det vore ju dock väldigt roligt om så var fallet.
Det har i alla fall inte lett till arbetslöshet.

Min man skiter i koder, inte i människor. Han är väldigt omtänksam och hjälpsam. 
Medmänsklighet sträcker sig lite längre än till bordsskick - men det är nog ingen idé att argumentera med dig om den saken.

Och?
Vart vill du komma?
Någon påpekade att om man inte har bra bordsskick blir man arbetslös, och då svarade jag med exempel att det är fullständig bullshit!
Min man kommer från arbetarklassen, från omständigheter du inte skulle kunna relatera till. Om gaffeln ska ligga till höger eller vänster om tallriken var inte centralt när han växte upp, det handlade om överlevnad.
Så försök sluta döma din omgivning, det finns väldigt mycket du inte har en aning om.

Eller ett plus! 
Kör du på dina "vett-och-ettikett-regler", så kör jag på mina.
Men kom inte och döm andra människor utan förkunskap, det är min enda poäng här.
Det är väldigt ohyfsat.