Marsbarn91 skrev 2015-09-12 21:43:12 följande:
Far- och morföräldrar får ha åsikter kring mycket, men skulle sambons eller mina egna lägga sig i hur jag uppfostrar mina barn skulle jag bli arg. Att vi umgås förändrar inte det. Om de tycker något kan de påpeka det på ett fint sätt till oss föräldrar, de får gärna komma med råd eller tankar, men försöker de fostra barnet - eller gå så långt att de skäller ut oss för att de anser att vi gör fel - är det en annan sak. Det är varken deras uppgift eller rättighet.
Om jag var gäst hos dig och började skälla över hur ni valt att fostra era barn tror jag inte ni skulle ha blivit så glada heller ens om jag var del av ert sociala sammanhang.
Och nu är det så att ts anser att det är okej att spela vid matbordet och då är det bara att acceptera. Det är hennes barn. Hon bestämmer.
Så jäkla mycket fokus på telefonen, men faktum kvarstår att svärmor gjorde fel. Om andra sen anser att barnet inte borde ha spelat vid bordet förändrar inte den saken, svärmor bar sig fortfarande illa åt.
Håller med!
Det är en sak om de verkligen VILL umgås med barnet och talar med barnet eller om de bara vill att barnet ska lyssna på vuxen prat. Är det den första så hon verkligen vill prata med barnet är det oartigt av barnet att inte svara och prata med sin farmor men är det ett krav på det andra så förstår jag att ett barn inte har och ska inte ha utbyte av vuxnas samtal.
