Utskälld av svärmor!!

En 5-åring är gammal nog att förstå. Det handlar om vanor som föräldrarna har skapat eller brist på gränser om 5-åringen blir hysterisk om den tvingas äta middag utan mobilen närvarande.

Att tekniska prylar inte har en plats på middagsbordet. Sedan är det givetvis upp till varje enskild familj att avgöra om mobiler ska var en del av middagen eller inte. Själv tycker jag att det är supertråkigt att äta med vuxna som måste kika på sin mobil titt som tätt och kommer inte uppmuntra sådant beteende hos mina barn. Har de ätit klart får de självklart gå ifrån om de önskar och leka eller göra något annat men de får inte spela spel närhelst de vill. Alla är vi olika.

Vi ser ingen som helst vettig anledning till att våra barn ska spela spel vid matbordet och de accepterar de gränser vi sätter för deras spelade. Det betyder inte att de inte får vara barn utan bara att vi helst ser att dessa prylar inte har vid middagsbordet att göra och det förstår man om man är 5 år. TS får göra som hon vill, jag hade som sagt inte lagt mig i så som svärmodern. Det är hennes barn och hon uppfostrar dem så som hon vill men man behöver ju inte gå i taket för att någon av annan åsikt uttrycker sig.

Fast i vårt fall handlar inte mobil-/IPadförbud vid matbordet om att vi är rädda för att sonen ska spela spel vid bordet som vuxen. När han är vuxen så gör han naturligtvis sådana val själv. Det handlar ju om att skapa en trevlig miljö. Vi tillåter inte heller att sonen t.ex. spottar på någon, slåss eller har sönder saker.

Och att man i sin familj väljer bort mobiltelefoner och surfplattor från matbordet har naturligtvis inget med gemenskapen att göra. Hur tänkte du där?
Eller menar du att ett barn som sitter vid matbordet och skriker, kastar mat och spottar på bordsgrannen ska tillåtas göra det för att känna sig "välkommen i gemenskapen på sina egna villkor"?