relationsmissbruk, är jag ensam?
Vill tala om missbruk. När jag var tonåring drack jag alkohol, använde droger och sökte relationer på olika ohållbara vis. Både vänskapsrelationer och kärleksrelationer. Slutade dricka alkohol och använda droger då jag var tjugo år. Det var inga problem att sluta alls. Jag bara slutade rätt av, och tolkade det som att jag aldrig varit beroende av något, egentligen. I själva verket så tror jag inte egentligen att alkohol och droger någonsin var det som jag gick igång på, utan den möjlighet till olika destruktiva relationer som världen av alkohol och droger erbjöd.
Nu är jag över trettio år. Lite som "Här sitter jag". De senaste tio åren har jag haft fleråriga relationer, och jag har fått barn. Relationerna har varit destruktiva på olika vis. Har blivit slagen, bedragen, nedpsykad, men har haft väldigt svårt att bryta relationerna för att jag varit beroende av dem. De senaste åren har jag levt ensam, men det har inte hindrat mig från ett för mig okontrollerat kontaktsökeri av olika slag, både irl och på internet. Haft ett par relationer som i det närmaste kan likna en katt och råtta lek med intensiva möten och undvikande där emellan.
Det låter kanske inte så farligt, men jag betalar ett högt pris. Relationerna tar så mycket tankeanspråk av mig att jag har svårt för att sköta mitt hem och ge mina barn vad de behöver. Väldigt mycket av sakerna jag gör i livet bottnar i att jag vill hitta relationer, att jag vill vara något i någons ögon. Tidvis har det handlat om att jag köpt väldigt mycket saker, attiraljer för att kunna bli någon.
Inom mig finns bara en stor tomhet och en sorg. Jag tror inte att jag är ensam om det här. Jag vill finna en väg ut. Just nu känner jag mig nykter, eller hur jag ska säga, Vill bli frisk från mitt relationsmissbruk.
Någon därute? Som känner igen sig, som blivit frisk?