Varför hatar folk SD?

Jag hatar inte människor som röstar på SD. Men jag känner ett djupt obehag varje gång jag mäter en anhängare till SD, eftersom jag inte har några som helst positiva erfarenheter av möten med dem.
Nej, jag har ingen invandrarbakgrund eller "osvenskt" utseende, vad nu det skulle vara.
Men jag har en vän, som efter en misshandel, blivit hjärnskadad. Hen har stora problem med att tala, hen är delvis förlamad och har svårt att gå. Pga av paresen dreglar hen ibland. Hen har blivit väldigt ensam efter misshandeln, hjärnskadorna har gett hen kognitiva svårigheter. I den stad vi bor finns en stor grupp organiserade och högljudda SD:are, de har av någon anledning utsett min vän till deras speciella hatobjekt. Det har gått så långt att hen helst inte vistas utomhus, eftersom de även roar sig med att trakassera hen (och de andra) på boendet. De skanderar, propagerar och verkar ha väldigt roligt åt att skrämma de boende med sin rasbiologi som inte bara handlar om svenskhet, utom om rashygien, dvs inga "idioter", "grönsaker", mongos", cp och andra "värdelösa" individer som inte borde tillåtas födas, än mindre fortsätta leva.'

Kanske är dessa SD:are inte alls representativa för SD i gemen. Men jag har ännu inte mött, sett eller hört en SD:are tala om tolerans, hänsyn och förståelse om det inte handlat om att de ska erhålla det själva.

Men jag hatar inte människor som "är" SD:are. Jag beklagar bara deras historielöshet, brist på empati och oförmåga att se längre än till sig själv.

De är aktiva i partiet, de är inga flåbusar med rakade skallar. De är alla unga, mellan tjugofem och trettiofem, de är kända på orten, de är medlemmar i partiet (faktum är att de ÄR i princip hela partiet) och de har inga större problem med att "predika" rashygien inför de som inte kan försvara sig.
Jag har försökt att tala med representanter för SD. Det är inte särskilt intresserade. Polisen kan inte göra mycket heller, eftersom de inte befinner sig inne på boendets mark. De står utanför och har "möten" på de kvällar de har druckit ett par öl och känner för att roa sig.
Och de är alla medlemmar i SD. Några av dem fanns på valbar plats i kommunvalet. Inbilla mig inte att inte SD står bakom förföljelsen, för det är ingen hemlighet vad de håller på med. Jag har sparat pamfletter, A4:or med listor och bilder från Mengeles "tester" på funktionshindrade.

Vi har åsikts och yttrandefrihet i Sverige. Och den stödjer jag till 100%, men jag behöver inte tycka om allt som sägs. Hatet kommer inte från de som är utsatta för förtrycket. Det är förtryckarna som hatar.

De är de enda SD:are som jag träffat personligen. Jag tror inte heller att alla SD:are uppför sig lika, eller delar denna grupps åsikter och beteende. Jag skrev att med de erfarenheter jag har av de personer som är politiskt aktiva inom SD på min ort, så känner jag obehag när jag möter dem.

Om jag befinner mig på annan ort finns det inget sätt för mig att avgöra vem som sympatiserar med SD eller inte, och vilka av dem som sympatiserar med SD:arna på min ort. Jag dömer inte människor ohörda. De jag har hört, är jag dock inte imponerad av.

Jag har heller aldrig påstått att jag vill förbjuda SD, minska deras åsikts och yttrandefrihet. Jag har heller aldrig sagt att man ska kasta ut dem ur landet eller behandla dem så som de vill behandla de funktionshindrade i staden. Jag har aldrig skrivit att jag hatar dem eller pådyvlat dem som grupp andra negativa egenskaper.

Jag känner dem inte personligen. Men de vet vem jag är. Det syns i min brevlåda och i min mailbox och min telefon.

Jag är läskunnig. Deras namn på valbar plats för SD i kommunalvalet. Om de även sympatiserar med Röd Front, Sp eller andra kan jag inte svara på.
Jag fabulerar inte.
Det finns svarta får i alla led, oavsett politisk inriktning. SD har, enligt min erfarenhet, uppenbara problem med svarta får i min hemkommun.