Varför hatar folk SD?

Jo, vi äger faktiskt landet, så funkar det i hela världen sen ganska många hundra år tillbaka. Ett världsamhälle är kanske en fin tanke, men helt orealistisk att genomföra. Det har aldrig fungerat tidigare i historien, och kommer förmodligen aldrig att göra det i framtiden heller.

Vet inte om du syftade på mig, jag skrev inte att vi skall sparka på folk som har dålig kvinnosyn, men vi ska utbilda dem så att de får en annan syn som mer passar in i ett modernt samhälle. Eller är det orimligt tycker du?

Men jag har inte sagt att de ska åk tillbaka, bara att de måste vara beredda att ändra sina åsikter.

Håller med dig om kvinnorna, hade gärna sett att vi prioriterade kvinnor före män, då de oftast är mer utsatta (Har varit i några "katastrofländer" så jag har själv sett hur illa det är mitt framför ögonen

Problemet är att med det systemet vi har i världen skulle det inte funka med fri rörlighet, det finns förmodligen en miljard människor som skulle få det bättre om de flyttade hit, om 1% valde att göra det skulle hela vårt samhälle kolapsa i kaos helt enkelt. Varje samhälle måste ta emot folk i den takt det kan hantera dom, för stor ökning av befolkningen på en gång fungerar inte, inte ens om alla i landet är positiva (vilket du mycket väl vet att alla inte är, varken svenskar eller invandrare).

Bostäder skulle inte räcka, sjukvården skulle inte klara av det, mat skulle inte räcka osv. Vårt land har varit i liknande situationer som många länder har idag (det ironiska är att de länderna var betydligt mer utvecklade än vad vi var på den tiden), med inbördeskrig, svält och allmän laglöshet. Men vi (eller våra förfäder) tog oss ur det, på egen hand, och den vägen måste andra länder gå också. Att bara flytta problemen nån annanstans löser ingenting.

Så ser den bistra verkligheten ut. Visst ska vi hjälpa, men det finns gränser för hur mycket ett litet pluttland, med mindre befolkning än vissa städer i europa, kan hantera. Och jag ser tydliga tecken i samhället att vi ligger över den gränsen.

Men ser du då inget problem med att det flyttar hit folk som anser att kvinnor är underställda män, en kvinna som har sex innan giftermål inte har nån heder (dvs i princip alla svenska kvinnor),  att kvinnor ska foga sig efter mannens vilja osv. Jag ä frågande till om man inte har förbrukat sin rätt att bo i ett land om man inte kan ta till sig de värdingar som gäller där, utan håller fast vid det som gäller där man kommer ifrån.
 
Jag tror inte heller att de ändrar sig nämvärt, och detta är en källa till problem, när människor med vitt skilda värderingar ska bo ihop, det bäddar för problem, vilket vi ser frukterna av idag.

De som har de värderingar så klart! Du lägger ord i min mun som jag aldrig sagt, det är ganska lågt.

Jag har ALDRIG påstått att alla som är födda utanför Sverige är rabiata kvinnohatare, det finns hela skalan, från de som kommer hit just pga att inte delar sitt hemlamds värderingar, till de som vägrar att vika en tum från sina åsikter.

Absolut är det inte svart-vitt, men det är  trots att generellt skillnad på kvinnosyn bland Svenska män och tex Afghanska män, så är det bara.

Vi har inte en kultur där 98% av äktenskap är arrangerade, där flickor köps av sin blivande mans familj, där 70% av kvinnor upplever våld/sexuelly våld i hemmet.

Det stämmer ju inte på varje enskild individ, men ta ut 100 män uppväxta i Sverige och 100 män från tex Afggahinstan och jämför deras syn på kvinnor. Tror det finns nån skillnad?

Det där är officiella siffror från Afghanistan (har varit där, därav att jag är ganska insatt i just det landet, och det var riktigt läskigt att se hur kvinnor hade det där).

Är man uppväxt i en sådan miljö, så är det högst troligt att man är färgad av sin omgivning, mer eller mindre.

Kommer du ihåg våldtäkten på flyktingförläggning, där 8 Afghaner (eller 7, den 8:e stog bara och runkade framför ansiktet på henne och belv frikänd).

Detta är ett tydligt exempel på hur illa det kan gå (men inte med automatik) när man inte tar någon hänsyn till att det finns kulturella skillnader.

I Afghanistan lever kvinnor och män helt åtskillda. En man kommer aldrig att se mer än fotknölarna och ansiktet (i de mer moderata delarna) av en kvinna förren han blir gift, och det blir han bara om familjen har råd att köpa en fru till honom.

När då det dyker upp en ensam kvinna, festklädd (I Afghanistan kan det bli folksamling med unga män om de ser en kvinna bara överarmar eller utsläppt hår. Det låter kanske otroligt, men det är så) och lite påverkad, så kan det bli för mycket för de här männen som aldrig har umgåtts eller pratat med en  kvinna utanför sin egen familj.
   Situationen skulle aldrig kunna uppstå i Afghanistan, och skulle en kvinna uppträda så skulle hon bli oerhört hårt straffad, förmodligen ihjälslagen på plats av en rasande mob.

Hennes vittnesmål om att de skrattade, klappade händer mm ger en bild av att de faktiskt inte inser att de gör något fel, utan mer vilket underbart land där kvinnor bara dyker upp och erbjuder sig, för så uppfattas en kvinna enligt deras referenser.

Nu delar inte alla Afghaner den kvinnosynen dock, det finns goda krafter där med, men risken att en kvinna blir våldtagen om hon omgås ensam med män från en starkt kvinnofientlig kultur är ju avsevärt större än om hon umgicks ensam med ett gäng västerändska män. Speciellt när de  nyss kommit hit och inte vant sig hur det ser ut i Sverige. Utbildningsnivån är otroligt låg i Afghanistan, de var förmodligen inte medvetna hur stor skillnad det är på vårt sätt att leva.

Jag har pratat med en del Afghaner i Afghanistan, och deras värlsuppfattning var ganska annorlunda, milt sagt. Och det beror på att de inte har haft nån skolgång i princip, förutom koranskolor. Även höga tjänstemän kunde inte peka ut sitt eget land på jordglob tex

Tyvärr är vi lite naiva i Sverige när det gäller sådana frågor, och ämnet är känsligt, efter som det brukar spåra ur efter 5 sekunder.

Min poäng är att vi måste vara medvetna om den här problematiken, men samtidigt inte utgå från att alla är potentiella våldtäktsmän. En ganska svår balansgång dock att få fram våra värderingar utan att mottagarna känner sig kränkta.

I fallet på flyktingförläggningen hade det räckt med att hon haft en manlig kollega med sig, då hade det inte hänt, och ingen hade känt sig kränkt heller.