ofrivilligt barnlösa skärp er !
Jag känner verkligen igen mig.
Har en vän som hela tiden är misstänksam och frågar om jag och min man inte försöker få barn. Hon har också rakt ut vid flera tillfällen sagt att om jag skulle bli gravid skulle hon bli otroligt ledsen.
Jag kan faktiskt förstå henne på ett sätt. Det blir en slags påminnelse om den längtan som gör så otroligt ont och det måste kännas jätte orättvist när "alla andra kan utom en själv".
Ha en öppen dialog med din vän, säg att du blir sårad och att du blev lycklig och fanns där för henne under hennes graviditet och resan innan och att du förtjänar samma bemötande och om din vän inte klarar av det så får ni väl helt enkelt prata om något annat.