vad är ni rädda för?

Hej jag är i vecka 33 nu, jag har en flicka som är född 2008 med ur akut snitt ( hon höll på att dö då hon hade avföring fostervattnet,) Jag var inställd på vaginal förlossning när vi fick beskedet hon måste ut nu.. rädd jaa klart jag var ingen prata med mig så akut var det, och nu skulle jag ligga på ett operations bord. Sen sövde de mig, ont som fan hade jag när jag vakna till, sen sa dem att jag måste vakna till ordentligt för ditt barn är mkt dåligt, dom körde ner mig till BB där fick ja träffa henne, en liten bebis med stora ögon, nu skulle hon iväg till lund hon där hon blev nersövd p.g.a kramper, idag mår hon bra, Graiditet nr 2, Teodor, skulle bli ett planerat snitt i lund, vi vänta en pojke, det var fyra veckor innan beräknadförlossning, denna bebisen hade inte varit så livlig av sej och tanken på att något skulle ha varit fel slog man bort, den 11/2 2011 en fredag var jag på vanlig kontroll, barnmorskan sa bara alltså jag vill inte oroa dej.... men jag hittar inget hjärtljud, visst jag hade varit orolig i fyra dagar, jag åkte till lund med min man, två läkare o en stackars praktikant höll i ultraljudet, inget hjärtljud kunde hittas, en speciallist läkare kom, nej inget hjärtljud... dödsförklarningen var fastställd. Nu började kampen om mitt kejsarsnitt, läkaren ville inget snitt men det sluta med snitt, sövd även här. Född: 2011-02-11dödfödd Gravitet nr 3, Olli, denna graviditet var jobbig inte med illamående utan alla kontroller, Olli är född med snitt här fick jag kämpa för att bli sövd, förlossningen gick bra, visst gör det ont i snittet när man vaknar men det värsta är när dom ska trycka o känna på magen, vi fick åka hem två dagar senare.. Tyvärr dog Olli i plötslig spädbarnsdöd, Född: 2012-06-28 Död: 2012-12-12 Så nu kämpar vi igen att jag ska få sova under detta snittet då jag känner panik bar jag tänker på det förlossning, denna graviditeten var ej planerad, vi vet ej kön, knappt när det är dags, är beräknad till den 3-7 maj så snittet blir i februari.