vad är ni rädda för?
Jag undrar tvärt om... vad sjutton är det som lockar er som vill trycka ut ett barn genom fittan med hög risk för skador... istället för att genomgå en trygg rutinoperation?
Inlägg från: Helly
|
-
-
Varför skulle mitt underliv förändras av att jag snittas? Det är i så fall graviditeten som orsakar förändringarna. Jag kan i alla fall förvänta mig att förlossningsmetoden inte kommer att orsaka några ytterligare skador på kroppens funktioner.Charlie Mo skrev 2013-12-18 08:17:07 följande:Det är ascoolt att genomgå en vaginal förlossning. Jag hade en mesig barnmorska första gången och hoppas jag kan få en lite mer professionell denna gång. Som verkligen coachar mig. Förra gången fick de klippa en luten bit då huden tog emot i slutet. Det kändes ingenting och läkte jättefint. Däremot att förvänta sig att man ska bli exakt densamme som man var innan, vare sig snitt eller vaginal förlossning, är nog mindre troligt. Men skit i det! Du har burit och fött barn. Så värt det! Jag är rädd att jag ska bli lika borta denna gång. Tänker ta mindre smärtstillande.
Det är ascoolt att genomgå ett kejsarsnitt. -
Knota, min fråga var vad som lockade med det vaginala eländet. Du svarade att du inte ville bli uppskuren. Det känns som ett ganska dumt svar, med tanke på att det är oerhört vanligt att man spricker okontrollerat eller blir klippt vid en vaginal förlossning. Att inte vilja bli uppskuren är liksom inte en anledning att välja bort snitt. Spricka/klippt blir man med 90% säkerhet vid en vaginal.Knota skrev 2013-12-18 08:18:59 följande:Jag kommer inte vara gravid och genomgå en förlossning i framtiden. Därför är jag inte ett dugg rädd för klippningar och sprickningar i underlivet.
Sedan är det irrelevant hur många barn du planerar i framtiden.
Om du enbart värderade vaginalförlossning högre pga att du var rädd för kniven så känns det lite oinsatt. Som sagt, 90% av de som föder vaginalt går sönder under mindre kontrollerade former. -
Så är det inte för de flesta efter en vaginal förlossning heller. Det är ganska få som kan ta bäbisen i famnen och promenera hem direkt...Flickan och kråkan skrev 2014-01-13 11:28:45 följande:Hela "skaffa-barn-grejen" är självisk. Förlossningsrädsla - inför såväl vaginal förlossning som kejsarsnitt - är ju också egoistisk. JAG vill inte bli avföringsinkontinent för resten av livet. JAG vill inte ha ett syrebristskadat barn (hur älskat det ändå självklart hade varit). Jag har velat föda vaginalt också av egoistiska skäl. Jag har inte velat vara utan upplevelsen och har varit övertygad om att det varit bäst för mig och mitt barn. Vilket det för vår del visat sig vara då jag som sagt har haft turen att ha en väldigt samarbetsvillig kropp vad gäller just detta. Det gör ont, men det har liksom varit "det värsta". Jag och barn har mått finfint direkt efter och har kunnat knata iväg med bebis i famnen till BB eller hem omgående om jag velat. Så hade det inte varit för mig efter en stor bukoperation.