Är höggravid och bebisen kommer när som helst, iaf inom 3 v. Känner mig jätterädd för hur förlossningen ska starta och hur det känns. Några som vill berätta sina förlossningshistorier? Jag vill veta allt, även om det inte låter bra. Jag vill bara veta! Så berätta allt!
Väldigt intressant att läsa era berättelser!! tack snälla ni!!
Jag känner nu att det som skrämmer mig är när huvudet ska passera och det här enorma trycket man känner nertill som att ryggen ska gå av. Kan någon förklara det lite närmare? Hur exakt känns det? Måste väl hjälpa med epidural? Gör det ont att ta den nålen i ryggen? Och kan man faktist skada ryggen på riktigt när man trycker ut bebisen eller känns det bara så? Är oxå livrädd för att spricka och sy. Nån som kan berätta om det? Tack!!
Vad skönt att höra er berätta! Känns mycket bättre.
Ja, värkarna ska jag klara tror jag eftersom jag har mensvärk från helvetet i vanliga fall och just att man får paus.
Men just när huvudet ska passera är jag livrädd för smärta i underlivet och i ryggen och tanken jag har där att man typ går sönder där nere. Just innan huvudet ska passera och ligger där innanför exakt hur är känslan då? Nån som kan förklara den smärtan? Känns så skönt att bara veta hur illa det än är. Jag vill vara beredd. Det är tanken att jag inte vet som skrämmer mig.
Tack snälla till er som berättar!
Hur känns det när man är i slutet av öppnings skedet?! Det är nog det jag är mest rädd för nu efter att ha läst mycket. Det verkar göra ondast. Nån som vill förklara detta så gott det går. Var sitter smärtan och hur känns den? Liknar den hemsk mensvärk eller mer sprängkänsla eller tryck känsla?
Och om jag tar epiduralen så måste den väl verkligen hjälpa?!
Åh, tack snälla för att du berättar! Så med epiduralen kändes det inte så mycket? Jag ska nog ta den direkt då när man kommer in. Men det man är rädd för är att den stoppar krystvärkarna då?
Tack för att du berättar! Så sticket gjorde inte så ont i ryggen? Är rädd för nålar oxå även om det är en liten del av att föda...he he
Och sen sy efteråt man spruckit?
Låter bra det du berättar!
Åh, vad snälla ni är med så lugnande ord!