Vi som har BF Maj 2014 - Bildtråden!
Vårt fina skötbord. Byrån är köpt på blocket. Korgarna köpte jag separat. Blev riktigt bra :)
Vårt fina skötbord. Byrån är köpt på blocket. Korgarna köpte jag separat. Blev riktigt bra :)
Nytt försök från mobilen, ser ni bilden?
Lägger man ut bilder på sin mage så tycker jag man får räkna med kommentarer. Jag lovar att ingen tycker nåt i negativ mening. Jag hade blivit glad om nån kommenterade mina bilder, vilket typ ingen gjort. Själv är jag avundsjuk på stora magar då min är ganska så liten ännu. Alla är fina oavsett storlek och form.
Jag vill säga att jag tog inte åt mig om att magen är varken stor eller normal. Så länge jag får ett friskt levande barn som stannar hos mig är jag lycklig. För strax över 1 år sedan förlorade vi vårt första barn en son i plötslig oförklarlig spädbarnsdöd. Han blev bara tre dagar, att veta att ett friskt barn dör och obduktionen visar ingenting är förskräckligt. Med två missfall efter hans död så är denna graviditeten både fruktansvärt jobbig och orolig hela tiden, samtidigt en liten glädje.
Själv har jag aldrig fått kommentarer om storleken på min mage, så har ingen erfarenhet av det. Men jag respekterar dom som vill slippa sådana kommentarer.
Att man lägger upp en bild på sin mage, innebär väl ändå inte att man måste stå ut med alla typer av kommentarer? Vi är alla vuxna människor som kan tänka efter före vi skriver någonting. Sedan att saker kan tolkas på ett annat sätt än vi menat är säkert, speciellt på nätet. Men då kan man be om ursäkt och alla försöker behålla den goda stämningen i tråden? Och lära oss att det kan vara känsligt att prata storlek på gravidmage.
Vi får försöka komma ihåg att vi alla är gravida, och olika. Ingen av oss kan styra hur livmodern/magen växer. Att höra kommentarer om storleken på magen kan öka oron och jag tror att dom flesta av oss oroar sig tillräckligt för barnet/en ändå.
Är bara lite nyfiken. Ni behöver inte svara om ni inte vill. Men hur länge försökte ni bli gravida (om ni ens försökte) innan ni lyckades. Var det lätt eller tog det lång tid? Berätta gärna lite om ni vill :)
Jag undrar för jag hade själv ganska svårt att bli gravid. Vi försökte i två år utan resultat o började utredning efter ca ett år. Visade inga fel på oss men det gick ändå inte. Genomgick en operation där dom "renoverade/spolade ur" min livmoder. Tre månader efter operationen fick vi erbjudandet att prova insemination och som ett mirakel så gick det på första försöket :D Nu sitter jag här i v 25 med en sprattelgubbe i magen o lyckan är obeskrivbar <3
Dagens magbild :)
V 32 och + 7,5kg
Vart hos bm igår och hade sf mått på 38. Är i v 38 (37+1). Slemproppen har börjat lossna o bebis är fixerad. Känns som han kan komma när som nu :)
5 dagar kvar till BF o jag blir glad när jag hör att fler än jag har smått panik ibland. :) Både inför förlossningen och för livet efteråt. Då känner jag mig inte ensam. Det kommer säkert att gå skitbra allting men jag har svårt att greppa allt som kommer hända om bara några dagar. Känns så sjukt overkligt.
Komsi Komsi nu då bebbelille :)
Har inte skrivit här på ett tag men den 8/5 kl 22.42 kom lilla Jason till världen. 3568g och 50cm <3 Han kom på bf+3 efter 14 timmar på förlossning. Helt klart det mest smärtsammaste jag gjort i mitt liv (hittills) men såå värt det när man får en sån här liten fis som belöning :)