Helammar men mjölken börjar försvinna pga stress o oroligheter :(

Växer hon dåligt på längden? Det är ju liksom en ålder då de flesta bebisar bosätter sig i famnen - mätta såväl som hungriga - separationsångest.

Då lär du inte ha mjölkbrist, utan hon har separationsångest .

Mitt mellanbarn ammade uteslutande tills han var lite drygt 8 månader. Vår barnläkare sa att det inte var något problem så länge han växte som han skulle. Gick jättefort sedan när han väl kom igång. På en månad åt han frukost, lunch, middag och mellanmål.

Så här skrev en sjuksköterskestudent i en tidigare tråd om bröstmjölk och näringsinnehåll:

"Jag vet inte vad som ingår i den extra utbildning man har när man vidareutbildar sig till distriktssköterska eller vad din BVC-person har för titel, men jag som sjuksköterskestudent får snällt plugga näringsfysiologi ur en bok för dietister i alla fall. Den bok vi har som kurslitteratur "Näringslära för högskolan" (Red.) Abrahamson, L. (2006) innehåller faktiskt ett avsnitt om vad bröstmjölk innehåller för näringsämnen  

Där finns en liten tabell med humanmjölkens näringsinnehåll som jag tyckte var lite rolig. Man är ju inte van att se vad som finns i tuttarna direkt, det är ju lättare att läsa vad det står i innehållsförteckningen på ett paket ersättning. 

Mogen bröstmjölk innehåller enligt min bok följande per 100 gram:

Energi kJ: 298

Protein g: a) aminosyraanalys: 0,9
b) N * 6,38: 1,1
c) kasein: 0,25
d) vassleprotein 0,64 

Fett g: 
a) totalt: 4,6
b) fleromättat: 0,55
c) mättat: 1,96

Kolhydrater g:
a) laktos: 6,6

Natrium mg: 20
Kalium mg: 52
Kalcium mg: 31
Järn mg: 0
Vitamin A RE: 68
Vitamin D µg: 0,02
Vitamin E α-TE: 0,3
Tiamin mg: 0,01
Riboflavin mg: 0,04
Askorbinsyra mg: 5,4

Energiinnehållet i mogen humanmjölk är något högre än i komjölk, som i ett genomsnitt av svenska koraser har fetthalten 4,2%. Energin i humanmjölk kommer alltså till endast ca 5% från protein, nära 40% från laktos och nära 60% från fett, vilket skiljer sig mycket från komjölken. 

Fetthalten i modersmjölken varierar mycket. Fettet har en specifik sammansättning och absorberas lättare än komjölksfett. Fettsyrasammansättningen varierar mycket beroende på dieten, på samma sätt som hos andra enmagade däggdjur. 

Okej, eftersom jag sitter och läser innantill så orkar jag inte skriva om det jag läser, utan nu blir det omarkerade citat från boken. Varningen för dietistbabbel av värsta tungvrickarsort:

Proteinet finns i två fraktioner, vassleproteinet (70%) som hvuudsakligen utgörs av laktalbumin, samt kasin (30%). Bland vassleproteinerna ingår bland annat laktoferrin, sekretoriskt IgA och lysozym. Dessa ämnen passerar magsäck och tarm intakta och finns i avföringen. Laktoferrin binder järn och mangan. Fler andra spårämnen kopplas till proteiner, vilket gör spårämnena oåtkomliga för bakterier och samtidigt lättare att absorbera. Även vitaminer som folat, vitamin D och vitamin B12 tycks bindas till vissa proteiner. Sekretoriskt IgA är specifikt för mikroorganismer i barnets och mammans miljö och har infektionsskyddande egenskaper. En stor del av kvävet i modersmjölken finns i form av urea och andra kväveinnehållande ämnen, bland annat hormon som stimulerar tarmfunktionen hos spädbarnet, medan andra inte är kända. Vassleproteinenet beta-laktoglbulin, som finns i stor mängd i komjölk, saknas helt i bröstmjölk. 

Laktoshalten i humanmjölk är högre än i komjölk. Det gör att bröstmjölkuppfödda barn mycket sällan har hård avföring, vilket däremot förekommer hos spädbarn som får komjölksbaserade blandningar. På fullgångna spädbarn inducerar bröstmjölksuppfödning en flora rik på Lactobacillus bifidus. Troligen är det den höga halten laktos i humanmjölk som gynnar tillväxten av bifidusbakterier i tarmen i kombination med andra faktorer. En del av mjölksockret spjälkas av bakterierna till mjölksyra, som ger avföringen den sura reaktion och lukt samt lösa konsistens som är typisk hos bröstuppfödda spädbarn. 

Fetthalten är hög i modersmjölk och den innehåller rikligt med långkedjiga fleromättade fettsyror, främst dokosahexaensyra. Denna fettsyra finner man rikligt av i nervernas cellmembran. Det finns studier som tyder på att barns intellektuella utveckling gynnas av bröstuppfödning. 

Mineralämnena järn och zink är bundna till proteiner. Mineralämnen som t.ex. zink och koppar kan även bindas till fettmolekyler. Koncentrationen är låga för många mineralämnen, men absorptionsgraden är mycket hög. Vitamininnehållet speglar moderns nutritionsstatus. För kvinnor på nordliga breddgrader och i kulturer där de bär slöja och inte ens solbelyser ansiktet finns risk för D-vitaminbrist. Deras bröstuppfödda barn kan då utveckla rakit. Saltmängden varierar stort från ca 60 mmol per liter i kolostrum till 5-7 mmol per liter i mjölken efter 2-4 veckor. 

Bröstmjölken har en förvånansvärt konstant sammansättning trots skillnader i moderns näringstillstånd. Det är främst volymen som minskar vid dålig nutrition, vilket förekommer i fattiga länder. Vid malnutrition blir i första hand innehållet av vattenlösliga näringsämnen otillfredsställande, bland annat askorbinsyra, tiamin och riboflavin. Halten pantotensyra, vitamin B6, biotin, folat och vitamin B12 kan också påverkas. 

MEN

Sen ska man ju inte glömma att bröstmjölken ju dessutom:

* Innehåller artegna proteiner med speciella funktioner
* Har proteinhalt anpassad efter barnets ålder
* Har hög fetthalt med lämplig fettsyrasammansättning
* Har en fetthalt som varierar under måltiden, vilket är positivt för barnets mättnadskänsla
* Innehåller mineral- och spårämnen i lättabsorberbara former
* Innehåller infektionsskyddande faktorer (cytokiner, nukleotider, lymfocyter, immunoglobuliner, makrofager, oligosackarider och laktoferrin)
* Har en varierande salthalt under laktationsperioden, dvs. efter barnets utveckling
* Ger en specifik tarmflora som motverkar förstoppning och infektioner
* Innehåller speciella tillväxtfaktorer och hormoner som tycks ha betydelse för tunntarmens utveckling

Angående järninnehållet så innehåller ju bröstmjölk i princip inget järn, men det järn som finns är i gengäld väldigt lättabsorberat. Och järnbrist uppstår ju inte från en dag till en annan, och barn med järnbrist mår ju inte bra heller. Mår man bra så har man knappast järnbrist."