Torken skrev 2013-10-08 08:20:31 följande:
Sedan vi flyttade in i huset för snart 4 år sedan(sonen då strax under året) så har han haft problem med ena hörnet i vardagsrummet.
Han har varit rädd & inte velat vara nära osv osv. Ju äldre han blivit desto mer har han kunnat förklara & berätta om den här mannen han ser där. Mannen lämnade aldrig din plats utan var alltid kvar så han rörde sig inte, bara tittade.
Det har alltid kännts lite otäckt men liksom varit okej ändå & vi har inte gjort någon stor grej av det.
Det vart däremot riktigt obehagligt en dag. Sonen nästan 3 år sitter kvar & tittar på barnprogram i soffan(vardagsrummet) medan jag bara ska hämta en tröja i källaren & jag hann precis komma ner för trappan(ca 3 m lång & tog väl 5sekunder) när han börjar gallskrika. Jag rusar livrädd upp igen & sonen står då precis i dörröppningen till vardagsrummet & håller sig för ena örat & är verkligen jätteledsen. Jag försöker få fram vad som hände men först efter en liten stund i mitt knä får han fram att mannen hade kommit fram & viskat i hans öra. Jag får kalla kårar längs hela kroppen & kopplar först inte ihop det med mannen i hörnet utan tänker att vi har någon jäkla galning i huset ända tills sonen pekar bort mot hörnet & säger att han gått tillbaka dit igen.
Hela dagen vart han lite skakad av händelsen & tog sig med jämna mellanrum över det örat mannen viskat i. Lät sonen visa på mig hur det gick till varpå han ställde sig bakom mig & viskade jättenära " hej ".
Fy va läskigt!! Jag har sedan jag varit riktigt liten hållit mig över högerörat när jag ska sova eller blir rädd... man börjar ju fundera på om jag var med om samma sak!
