Aspergersföräldrar som vill utbyta tankar och erfarenheter

Håller med! Låter som att skolan ser hans problematik och bör kunna skicka remiss.

Kanske ändra taktik lite... Be om hjälp med självskadebeteendet, inte med utredning?

Min 8-åring lärde sig simma i somras efter mycket träning. Han känner sig dock inte säker på det och har simpuffar om han t ex ska åka vattenrutschkana.
Han kan inte cykla. Vi har lagt ner den träningen tills vidare, men nu berättade hab att de ska starta en liten "cykelgrupp" så dit tänkte vi anmäla honom.

Hur har din det?
   

När det gäller schema och tidshjälpmedel märker jag på sonen att detta ökar hans trygghet. Det gör att han mår bättre och visar färre tecken på dåligt mående. Alltså inte enbart i de situationer som schemat berör utan över lag.

Min son har också lätt för att läsa och återberätta text. Däremot har han nu börjat få läxor där han ska fantisera kring texten, t ex att någon i texten åker till sin mormor och så ska han svara på frågan "Vad tror du att Lisa gör hos mormor?" Mycket, mycket svårt för min son.

När det gäller kompisar leker sonen oftast med en kompis i taget, men det funkar med två också. Han är väldigt känslig för när andra barn bryter mot t ex regler i lekar (vilket andra barn gör nästan hela tiden) och kan då välja att leka själv istället. Det fungerar oftast bra om storasyster är med som en "länk" mellan honom och andra.  

Igår hade vi 8-årskalas på bowlinghallen. Bra, eftersom det var tydliga regler för vad man skulle göra m m. Sonen läxade dock upp sina gäster lite när de stimmade för mycket och förklarade att han inte tänkte öppna sina presenter förrän alla var tysta. :)  

Jag hade inga egentliga funderingar kring att sonen var annorlunda när han var så liten som 2-3 år. Möjligtvis att han alltid haft lite udda specialintressen, t ex att vara i tvättstugan och titta på maskinerna där... ;)

Vi sökte kontakt med BUP p g a tics det året han skulle fylla sju. Han hade haft kontakt med logoped under förskoletiden p g a svårigheter att hitta rätt i uttalet. Det löste sig själv när han lärde sig läsa vid 4 års ålder och kunde läsa hur det skulle låta. ;)

I skola och förskola har de inte upplevt problem. Han är aldrig utagerande, utan drar sig hellre undan.   

     

Någon mer än vi som har problem med ensidig kost? Några tips?

Ingen mer än vi som har problem med mat?

Jag tjatar vidare om mat...;) Hur äter era barn? Sonen är väldigt enkeslpårig. Äter helst vit mat. Favoriten är risgrynsgröt. Annars gillar han nästan bara chicken nuggets och vesuviopizza. Bananer äter han också.

I skolan äter han något mer mångsidigt, men väldigt små mängder. Smal som en sticka. 128 cm lång och väger 20 kg.  

Jag kan också känna igen det där att plötsligt äter sonen något som jag absolut inte hade trott!

Vi håller på att försöka reda ut varför det är som det är. Han gillar när vi använder matsedel och 5 tysta minuter när vi satt oss vid matbordet. Så till en viss del är det nog strukturen kring matsituationen som är viktigt.
Men han är även känslig för dofter och även konsistens hos viss mat (sätter lätt i halsen).

Vi ska till sjusköterska och arbetsterapeut kring just detta på fredag. Får se vad de har att säga!