MadeleineH

Äldre 31 Jan 21:55

633 svar

Aspergersföräldrar som vill utbyta tankar och erfarenheter

Hej får man hoppa in här?

Vi har inte fått någon Aspergers-diagnos än, men ska starta utredning nu.

Min son är 8 år och har alltid varit ett "översmart" och "lätt" barn på många sätt. Vi har alltid fått beröm på dagis för att han varit lätt och alltid så bra på att leka själv, ofta i många timmar.

Idag har han inte så många kompisar, och det märks att han ofta är osäker i sociala situationer. Han har svårt för ögonkontakt ibland och blir väldigt ställd i olika sociala situationer.

Han är motoriskt väldigt klumpig - men kan räkna ut ekvationer och komma ihåg alla pokémons som någonsin funnits och alla deras utvecklingar. :)

Han är EXTREMT intresserad av Minecraft och även legobyggande i timmar har alltid varit hans grej. Han satt och byggde efter de mest avancerade ritningarna när de andra fortfarande höll på med Duplo...

Maten är ett stort aber, han kan bara äta några få rätter och har väldiga problem med ändringar i det dagliga schemat. Blir det för jobbigt leder det till väldigt långa och ofta våldsamma utbrott. Så vi vill självklart jobba på att han ska få det lättare och slippa dessa jobbiga och hemska utbrott.

Men annars är han världens mysigaste, smarta och fantastiska unge!

Vi har som sagt ingen diagnos än, men vår BUP-kontakt sa efter att ha pratat med honom i tio minuter att hon starkt misstänkte Aspbergers och det har vi också gjort länge. Hoppas jag kan kan läsa om era erfarenheter och snappa upp tips och råd.

MadeleineH

Äldre 2 Feb 15:21

#311

Grynet14 skrev 2014-02-02 12:03:29 följande:

Glömde nämna "symtom" som fått mig att misstänka asperger:

Han har aldrig tyckt om att vistas i stora grupper, har alltid sökt lugn och ro.
Haft svårt med kompisar, mest umgåtts med tjejer eller yngre barn.
Svårt med ögonkontakt, särskilt utanför familjen.
Gått mycket för sig själv på rasterna på mellanstadiet, dragit sig undan.
Varit helt faschinerad av lego i många år, tills han vid 12 års ålder helt bytte ut det mot minecraft.
Ljuskänslig.
Ljudkänslig.
Stresskänslig.
Kravkänslig
Svårt att byta miljö.
Envis.
Oflexibel.
Sov dåligt upp till 3 års ålder.
Otroligt petig med maten
Svårt att svälja
Upprepar fraser andra sagt.
Svårt att hålla samtal flytande
Introvert.
Väldigt duktig i skolan, särskilt språk, naturkunskap och samhällskunskap.
Intresserad av fakta, läser hellre illustrerad vetenskap än vanliga böcker
motoriskt klumpig och långsam
saknar förmåga att "skynda sig" då låser han sig helt istället
vissa Tvång, som att han inte kan byta busshållplats, inte duscha i vissa duschar och gå på vissa toaletter
avskyr att duscha
har inte badat i badhus eller sjö på 5 år
avskyr att klippa hår och naglar
dålig på att avsluta saker

Känner igen många punkter på min 8-åring som ej har diagnos än.

Lego och Minecraft, maten, spetskunskaper inom vissa ämnen, ljuskänslig, ogillar att duscha, oflexibel som attan plus mycket mer...

Verkar som att många har just Lego och Minecraft som specialområden, väldigt intressant!

MadeleineH

Äldre 3 Feb 11:09

#324

Väntande skrev 2014-02-02 18:14:28 följande:

När du skriver om din son så träffar varje ord på hur mitt barn är! Det är verkligen allting likadant och h*n är lika gammal och specialintresset är det samma till och med. Det är första gången jag träffar på någon som har ett barn i samma ålder med samma "egenheter" och samma specialintresse, tyckte det var så himla kul! Brukar aldrig skriva på forum om det eller så, men nu kände jag att jag var tvungen när det var första gången jag kände mig så träffad. Även om ni inte fått en diagnos än då :P Om ni får diagnosen så finns det så himla mycket hjälpmedel för att förhindra de där utbrotten, saker man aldrig ens tänkt på.

Vi har lyckats att nästan mer än halvera utbrotten genom hjälpmedel och information som vi fått genom habiliteringen. När man hittar medel som funkar så är det så himla skönt, både som förälder och barn!

Däremot får man inga hjälpmedel mot när barnet i detalj ska beskriva hur man bygger diverse saker i minecraft eller vad "fiender tappar" när man besegrat dom ... Haha! Det blir MYCKET snack här hemma så snart är man väl ofrivillig minecraft-expert ;P

Vad kul! Ja alltså det är nästan så jag hoppas att vi får diagnosen så vi kan få hjälp med just utbrotten och tips på hur man hanterar vardagen. Men bara genom att tänka AS och hur man ska försöka agera så har vi också minskat oerhört mycket på utbrotten, vilket känns oerhört bra.

Haha, ja hur hanterar man Minecraft-nörderi!? Jag nickar och ler och låtsas förstå!

Men det är helt fantastiskt hur otroligt kunnig han är inom det - jag är galet imponerad!

Grynet14 skrev 2014-02-02 23:18:54 följane:

MadeleineH: Ja även om det delvis är en sorg med en diagnos så är det samtidigt intressant med dessa drag och likheter. Många saker som jag har förknippat med hans personlighet finns med på symtomlistor över asperger. Jag har alltid tänkt att "han är sån, han gillar inte det och det (ungdomsgården, disco, klassresor, samla in till klassresor osv). Han är lite introvert och blyg bara. Man letar ju inte symtom bara för att liksom. Vi människor är olika. Så har jag tänkt, och så har vi anpassat oss efter honom.

Jag försöker att tänka bort att det är en sorg, eller något negativt. Men jag förstår såklart att det inte alltid är lätt att göra det. Nu har han ju ingen diagnos än så jag kanske skulle säga annat om/när vi får en.

Men jag är så oerhört imponerad av min sons förmåga att lära sig saker, minnas och koncentrera sig så även om det tillhör svårigheter så försöker jag se fördelarna.

MadeleineH

Äldre 3 Feb 20:50

#326

Blixa skrev 2014-02-03 08:44:00 följande:

Jag har också en 8-årig AS-kille med Minecraftintresse! :D

Roligt att så många är MInecraft-nördar tycker jag! Har läst tidigare i tråden och din son låter precis som min.

MadeleineH

Äldre 4 Feb 10:38

#334

Grynet14 skrev 2014-02-03 23:45:48 följande:

MadeleineH: Nej det gäller ju att se att det både finns styrkor och svagheter med diagnosen. Men för mig är det just nu förknippat med hans dåliga mående som ju grundar sig i den och då blir det bara en stor jobbig grej av alltihop. Det är fortf. väldigt nytt och omtumlande alltihop.....

Grynet14 skrev 2014-02-03 23:52:49 följande:

Till er som har yngre barn vill jag bara säga: Var glada att ni upptäckt det i tid så ni kan ge era barn det stöd de behöver.....min son har fått kämpa så mycket för att ingen såg det. Det känns hemskt att tänka på. Men nu är vi där vi är och ser framåt.

Jag förstår precis hur du tänker! Väldigt tråkigt att han ska må som han mår och att det gått "så långt" eller vad man ska säga.

För oss är det som sagt ganska tidigt vi kännt av det. Sen kan jag se så stroa skillnader mellan de två barn jag har att jag kan jämföra och se vilka fantastiska styrkor min potentiella AS son har. Lillasyster är till skillnad från storebror en ren virvelvind och supersocial. Sitter inte stilla en sekund men charmar ALLA. Hon känns som att hon kommer bli streetsmart och social, samtidigt som hon kanske kommer ha svårt för mycket annat som faller sig väldigt naturligt för någon med AS.

MadeleineH

Äldre 4 Feb 10:40

#335

Blixa skrev 2014-02-04 09:55:46 följande:

:) Bästa sorten, eller hur?

Helt klart bästa sorten!

Känner igen det där med strumporna också. Vi får köpa alldeles för stora strumpor så att de känns mindre. Han tycker det värsta är att dra på dem. Får panik om det inte går superlätt.

Sen har min son atopiskt eksem också så det kan säkert bidra i vårt fall. Det gör ont och kliar på huden hela tiden.

MadeleineH

Äldre 6 Feb 14:36

#354

Grynet14 skrev 2014-02-06 14:00:36 följande:

myface: Min 14-åring har inte gått till skolan sen mitten av oktober. Han vill, men klarar inte av miljön. Han har fått medicin, sertralin, som ska motverka ångest, depression och även social fobi. Han är också väldigt duktig på naturkunskap, geografi (ääälskar kartor), engelska och spanska.

Jag försöker igen: Någon här som fått vabba när barnet (över 12 år) mår dåligt och inte orkar gå till skolan?

Kör man inte vård av anhörig efter en viss ålder? Min äldsta är bara 8 så jag har lite dålig koll...

MadeleineH

Äldre 23 Feb 15:01

#389

Mrs Firren skrev 2014-02-23 14:18:59 följande:

Dessutom har vi precis haft de första träffarna i utredningen på habiliteringen vilket känns bra. Nu är vi på gång.

Mrs Firren skrev 2014-02-23 14:17:36 följande:

Hej hej, i fredags fick vi godkänt att sonen som är född sent i december -08 och har en utvecklingsförsening på 1-1 1/2 år kommer få uppskjuten skolplikt med ett år. Det innebär att istället för att börja förskoleklass till hösten och året efter ettan, blir han nedflyttad till barnen som är födda 09 och får gå kvar på förskolan ett år extra. Han kommer att börja förskoleklass året efter och ettan det året han fyller åtta istället. Det kommer bli kanon! Vi är så himla glada och lättade för Ds skull. Eftersom han inte han någonting gemensamt med barnen som är födda 08 annat än att de råkar vara födda samma år, så är vi övertygade om att det är var rätt väg att gå. Han relaterar inte alls till barnen som är födda 08, utan leker och funkar bäst med barn som är födda andra halvan av 09.

Vad skönt för er!

jag måste fråga er andra hur det är med vikten på era barn. Min son tycker att det är besvärligt att gå ut, vill helst bara sitta vid datorn etc etc. Han är klumpig och kan inte cykla till exempel. han är ju bara några få rätter, helst tonvis med pasta. Stillasittandet och ensidig mat ger såklart konsekvenser för vikten. Oerhört svårt att tackla tycker jag.

MadeleineH

Äldre 24 Feb 12:41

#392

Blixa skrev 2014-02-24 11:13:58 följande:

Min son är också mycket stillasittande, men äter så ensidigt och lite att han snarare ligger vid gränsen för undervikt. Mager så att man ser revbenen. :(

Kan du hitta någon aktivitet som han tycker om att göra tillsammans med dig, t ex badhus eller lekland? Min son älskar vattenrutschkanor och att klättra uppför den trappan 100 gånger är ju ockå motion. :)
Sedan är min son också så att han tar saker på väldigt stort allvar. Ett tag ville han ganska ofta åka med mig till "slingan" och springa/gå en runda för att fröken i skolan hade sagt att det är viktigt med motion. :D

Ja min son älskar att bada. Problemet är att han har atopiskt eksem... Men nu har vi sagt att han ska få åka till badhuset en gång i veckan ändå och hoppas att det kan ge lite resultat. Jag tänker att all rörelse är bra rörelse.

Lekland är bra! Det enda jag märker är att det är tio gånger så stor risk att han spårar ur på kvällen efter en energikrävande aktivitet än annars.

hu, inte alltid lätt att pussla ihop allt.

MadeleineH

Äldre 25 Feb 10:30

#397

Mrs Firren skrev 2014-02-25 09:30:01 följande:

MadeleineH - Vi har inget problem (än så länge) med stillasittande och vikt för Davids del av flera anledningar. För det första har han ärvt sin fars otroliga förbränning - äter som en häst och set ut som en sparris. Vi göder David med extra olja, smör och grädde i maten men han är och förblir en tunnis. Sen rör han på sig hela tiden. Även när han sitter stilla så har han myror i ändan och kan inte sitta stilla. Både inne och ute är det mycket aktivitet, springer och hoppar i ett. Vi är dessutom ute flera timmar varje dag och han är aktiv hela tiden. Idag skulle han t ex sopa på gården och ta fram sparkcykeln.

Vi har redan från början, framförallt med Ds dåliga balans och motorik, gjort ett aktivt val att vara ute mycket och aktivera oss för att han skulle få ständig träning/lek. Vår uppfattning är att vi som föräldrar måste föregå med gott exempel och vi försöker på alla sätt och vis att anamma en aktiv livsstil just med tanke på både vår och barnens framtid. Men jag förstår att det kan vara svårt att vända skutan, bryta gamla vanor och hitta nya för både er son och er andra. Hur ni tillsammans kan få in nya vanor borde kanske familjehälsan eller liknande kunna hjälpa till med?

Måste gå, försöker skriva mer sen.

Ja det är svårt. I vanliga fall är vi föräldrar, eller ja mamma och bonuspappa i alla fall, mycket aktiva som personer. Cyklar, gymmar fem gånger i veckan etc. Just nu är jag dock höggravid så det är inte mycket action på mig på grund av foglossning, sammandragningar och järnbrist.

Men det är svårt, min son lockas inte över huvud taget av att gå ut med oss eller leka ansträngande lekar - hur mycket vi än försöker. Om han inte vill sitta vid datorn och spela Minecraft så vill han läsa en bok eller sina tidningar (om Minecraft). Han leker lite med lego på sin säng.

I skolan/fritids går det mycket bättre att följa med på utflykter etc och leka i stora parker.

Men vi ska nog satsa mycket på lekland och simhallar (så länge huden tillåter).

Aspergersföräldrar som vill utbyta tankar och erfarenheter

INNEHÅLL